Jag vill bara att det ska bli den 27/9 nu. Jag blir fortfarande helt gråtfärdig när jag tänker på Christopher, min fina son...
Jag förstår allvarligt inte hur man inte kan uppskatta den tid man får med sitt barn oavsett om man är ensamstående eller inte. Man är alltid två om ett barn, det är ju inte så att kvinnan gör sig själv gravid bara apropå ingenting alls. "Nej, nu känner jag för barn, jag befruktar mig själv"... Typ. Sen att det finns olika alternativ, behålla eller inte behålla, det är en annan femma. Men om båda föräldrarna är med på att behålla barnet så är det bådas ansvar att barnet har det så bra som möjligt.
Att bara känna att det är jobbigt med sitt barn är inte bra för varken föräldern eller för barnet, för den lilla känner av om det är dålig stämning.. Tro det eller ej, men så är det. Försök hitta glädjen i umgänget istället, skaffa en relation till barnet. En bra relation till lillen är bland det finaste som finns.
Jag vet att Christopher behöver både mig och hans pappa och jag vill att umgänget med hans pappa ska funka bra, men när det bara blir massa tjaffs av det hela så kan jag lika gärna ha Christopher hela tiden. Mig stör det absolut inte. Vill jag hitta på någonting någon gång så har jag ju alltid Mia som jag kan fråga, och massa andra runt omkring som gärna ställer upp.
Jag har insett att jag inte kan tvinga någon att träffa Christopher och jag tänker sluta helt med det. Nu vill jag bara ha hem Christopher så att allt kan bli som vanligt igen. Jag vill ha hem honom dels för att jag saknar honom så grymt mycket och för att Oliver frågar efter Ticke dagligen. Det är nog det jobbigaste, att Oliv frågar efter Christopher hela tiden.. Då märker man verkligen hur nära varandra mitt barn och Mias barn har kommit varandra.. Jag vill ha min son hos mig så att jag har någon att gå till Riddarparken med eller gå ut på promenader med. Och nu längtar jag ännu mer efter min födelsedag för då kommer Ticke hit (med sin pappa), så jag får träffa honom en stund då.

Jag tjatade inte fram Christopher. Jag blev gravid. That's it liksom. Jag blev gravid och VI behöll honom.

Jag älskar mitt lilla risgryn mer än allt.
Nio dagar kvar tills han kommer hem <3