Jag är typ sjuk. Eller ja, sjuk vet jag väl inte om jag är, men någonting är fel iallafall. Om ett tag ska jag åka iväg till Jakan och så ska jag och D åka till KS (öron-näsa-hals) så dom får gå ner i halsen med något instrument och kolla vad som är fel. Kul att det är ganska precis ett år efter förra gången det var fel på min hals..

Vi tillbringade ungefär en timme på närakuten. När vi fick komma in till läkaren var klockan tio över åtta, och fem minuter senare togs tempen. 39.7 grader visade den. Läkaren bestämde att Christopher skulle få inhalera Ventoline två gånger och få 7,5 ml. alvedon. Ungefär 25 minuter efter att lille Ticke fick svepa i sig en shot alvedon hade febern stigit till 40.3 grader. Det var inget dom kunde göra något åt på närakuten, så jag ska ge honom alvedon hemma också. Nu är Ticke-Litus bara 39.7 grader varm, så tempen har ju sjunkit lite grann iaf, det är skönt.
Nu ligger min älskade son och sover och jag ska också gå och lägga mig om en stund.

PUSS!

Jag var ju inne på gynakuten igår. Fick min lilla period i fredags och blödde gigantiskt mycket. I lördags började jag få kramper i magen och igår kände jag att jag ville åka in och kolla vad det var för säkerhets skull. Vi satt i väntrummet i knappt en timme innan en läkare kom och ropade upp mitt namn, så jag följde med henne in och hon började undersöka mig. Som vanligt hittade läkaren inte min vänstra äggstock, vi vet att den finns men det är ingen läkare som någonsin har sett den. Undersökningen gick bra, det ända felet är att jag inte ens borde blöda eftersom jag inte ens har något blod i min livmoder. Hon såg inte minsta lilla blod i livmodern, så att jag fortfarande blöder är ett mysterium.. Hon skickade iaf iväg en remiss till en gynmottagning i Järfälla, för nu vill vi veta vad det är för fel på mig! Och så skrev hon ut några tabletter som gör att jag kommer sluta blöda typ på en gång, men jag ska vänta tills på torsdag med att ta dom, bara för att se om blödningen tar slut. Så nej, det var inget missfall eller graviditet.

Nu ska jag hoppa in i duschen lite snabbt, sen ska jag lägga mig i soffan/sängen med Dennis och försöka sova... Imorgon väntar en ny dag med nya bekymmer som ska tas om hand.

PUSS!

Bajs på min röst säger jag. Igår när jag jobbade dog min vackra stämma helt plötsligt mitt i en accept. Skit. Så idag har jag varit hemma, dock beror det inte helt och hållet på rösten, Ticke har faktiskt en hel del inblandning i det hela. Det är nämligen så att han eventuellt hade fått i sig en Sertralin 100mg. igår kväll, så jag & Dennis åkte in till Astrid Lindgrens med honom på en gång. Han fick dricka aktivt kol och vi kom inte därifrån förrän halv ett, så jag tog ut en VAB-dag idag, kommer göra det imorgon också.

Nu ska jag ut och röka, sen ska vi käka ltie mat. Haha, efter maten ska vi åka hem till Petra och Antonio och lämna tillbaka nycklarna som jag råkade få med mig!

PUSS!

Christophers besök på barnläkarmottagningen gick alldeles jättebra. Fick en lång lista med mediciner utskrivet, bl.a. en salva till hans ögon eftersom han har åkt på en ögoninfektion. Direkt efter hans läkarbesök var det dags för oss att springa hem för att bli hämtade av Dennis som skulle skjutsa mig till Danderyds Sjukhus (Ortopedmottagningen). Varför jobbar alla fina, söta, snygga, vackra killar på DANDERYDS Sjukhus av alla ställen för? Besöket där gick bra, höll på att smälla till läkaren visserligen... Men hon hade ju förtjänat det isåfall, jag slår inte någon bara sådär. Hon gjorde rent min fingertopp som inte finns och fixade sjukskrivning, tre veckor från olyckans datum - alltså i söndags. Så den 6:e september är jag friskförklarad igen, men jag lär börja jobba tidigare ändå. Det tar nämligen inte alltför lång tid för det här att läka!

Tillbaka till Jakobsberg sen, ner till Apoteket för att beställa hem en Aiosol (?) Albatross. Den kommer om ungefär en vecka och då skulle Apoteket ha förberett alla mediciner också. 1100;- skulle det gå på allt som allt. Och nu har jag dessutom fått intyget från barnläkarmottagningen så att dagis kan ge honom medicin när han behöver det. Roliga tuggtabletter mot astma fick vi också utskrivet, men det hämtar jag som sagt nästa vecka.

Ja... Nu ska jag försöka lägga lite salva i Tickes ögon. Får väl se hur det går.

Många läkarbesök blir det för mig den här veckan. Igår var jag inne på akuten, idag på vårdcentralen för att lägga om såret och på torsdag ska jag till Danderyds Sjukhus igen för att  dom ska kika på såret. Ajsing bajsing, undersköterskan som la om såret på akuten! Han hade gjort lite fel, missat att lägga någon kompress som gör att det inte fastnar så mycket i såret, så när jag var på vårdcentralen idag så var distriktssköterskan måttligt arg på uskan. Men hon fixade och trixade, slet upp såret gång på gång för att det skulle bli ordentligt. Det gjorde satan så ont!

Blir lite Waldorfläsning nu, bajs på er.

Jag skulle göra middag, korvstroganoff med ris skulle det bli. Jag stod och skar den där jävla satans korven och plötsligt får jag ont i fingret. Jag ropar på Mia att hon ska komma ut i köket och när hon kommer ser hon bara en stor blodpöl på golvet. "VAD I H*ELVETE HAR DU GJORT?! PAAAATRIK! Kom hit, det är B L O D!!!" Patrik kom ut i köket och på två sekunder typ var mitt finger lindat med papper och jag var ute på balkongen och tog en cigg. Fick låna Mias telefon så jag kunde ringa till någon som kunde skjutsa mig till akuten, och till sist fick vi tag på Mias pappa som skjutsade oss till Danderyds Sjukhus. Tog ingen tid alls att få ett rum, däremot tog det tid innan läkaren kom in till oss. Shit alltså, tror inte jag känner mig riktigt redo att skriva om min avhuggna fingertopp ännu. Däremot lägger jag in några bilder fårn akuten, det var roligt där! T.o.m. i en situation inne på akuten har jag och Mia sjukt roligt tillsammans. Fast det bästa var nog lustgasen... Me lööööjk it. A lot.


Och just nu skulle jag egentligen behöva ligga i min säng och sova, för imorgon är det Christophers första dag på dagis, men jag pallar inte. Jag ska kolla lite på High School Musical, sen ska jag väl så småningom försöka sova... Fast det blir lite tomt, tråkigt nog.

Äh, vem gråter över lite spillt blod egentligen?

Det blev en ganska jobbig natt... När jag skulle gå och lägga mig hörde jag att Christopher knappt kunde andas, det lät verkligen jätteansträngt. Jag ringde då till 112 och dom skickade ut en ambulans till oss. När ambulanspersonalen kom upp i lägenheten tittade tjejen på Christopher och sa "Han har ju fin färg i ansiktet och är inte blå om läpparna, så han mår nog bra". Visst, han kanske mår bra egentligen, men det är andningen han behöver hälp med. Han måste få medicin som utvidgar luftrören, som får honom att andas normalt igen. Jag hade väl inte åkt in med honom om jag inte var orolig för honom?
Väl inne på akuten fick vi väl inte världens bästa bemötande. En sköterska kom in i rummet och lyssnade på Christophers lungor, tittade i hans öron och kände lite på magen. När hon var klar sa hon att en läkare skulle komma in alldeles strax (klockan var nu halvtre) för att ge honom Ventoline och Arenalin som han skulle få andas. När klockan var tjugo över tre (!) kom en sjuksköterska in med andningsmasken och sklle ge Ticke medicinen, men hon upptäckte då att hon hade glömt själva medicinen så hon skulle springa iväg och hämta den. När det hade gått ytterligare 15 minuter kom hon tillbaka med medicinen och skulle ge honom den. Med tanke på att allting hade tagit mer än en timme så var Christopher ganska slut vid det här laget så han var inte särskilt pigg på att medicineras, men det gick ändå.
Nästa gång han skulle andas var ungefär 20 minuter senare. Dengången gick det jättebra, vi räknade tillsammans ända upp till tolv, älsklingen är så duktig så! Direkt efter att han hade andats klart sa sköterskan att vi kunde åka hem. "Men hör inte du hur han andas? Han låter ju som en människa som knappt har någon luft kvar i lungorna..". Ja, jo. Visserligen, tyckte väl sköterskan. Vi fick stanna kvar till kvart över fem, sen blev vi hemskickade. Jag frågade om vi kunde få sjukresa med taxi hem, men det gick inte. Landstinget har nämligen inte råd med att ha massa sjuka människor som åker med sjukresa. Man får bar ta sjukresa om man inte kan gå eller om man är blind.. Typ. Jaja, det var inte en så big deal, men jag tycker ändå att man kunde få någon form av hjälp att ta sig hem. Tänk om jag inte haft några pengar/bussremsa så jag inte hade kunnat ta mig hem? Skulle vi få stanna kvar på sjukhuset då tills vi kom på någon lösning?

Btw, ny kategori för det här, va?