Nu är det dags att välja, va?
Tom på luft? Jag är bara.. det. Jag har fått tillbaka något som jag inte trodde skulle finnas kvar och det känns tungt. Det är en tung börda att bära och att försöka dölja det för några som inte bör veta om detta - det är så himla svårt. Bara tanken gör mig helt upprymd, barnsligt glad.. Det värsta är att jag måste välja. Nu.
Du saknar mig inte förrän sängen är tom.
Ett par skrivna ord
Trackback