Ja, idag vet jag mycket bättre än när jag var tio-elva år. Jag vet att det inte är mitt fel att mamma försvinner ut. Men vem vet, hon kanske inte ens är ute nu? Hon kanske sitter hemma i sin lägenhet i Bro och väntar på att något av hennes barn ska höra av sig till henne.. Önsketänkande kallas det också.

Igår hade jag en läskigt jobbig huvudvärk. Det gjorde så ont så jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Stod jag upp värkte det, låg jag ner så värkte det och när jag gick så började jag må illa som sjutton! Idag är huvudvärken inte lika påträngande, men den finns där och gör sig påmind med jämna mellanrum.

Nu ska jag plocka lite bland mina och Tickes saker och kläder. Ska ta undan leksakerna och plocka bort massa kläder som bara ligger och dräller.. Känns onödigt att ha dom framme när dom ändå bara ligger på golvet och skräpar. Vi kommer ändå inte vara hemma speciellt mycket fram tills vi flyttar, så det är väl lika bra att det börjar försvinna saker redan nu.

PUSS!