Nu för tiden, två timmar om dagen, går jag till Jobbcenter. Förut avskydde jag det stället, men nu tycker jag att det är riktigt kul och givande att gå dit! Vi som går i gruppen blir inte bara satta framför en dator för att söka jobb, utan vi sitter och diskuterar med varandra (och med de ansvariga för gruppen) hur man kan gå tillväga för att söka olika jobb och praktikplatser. Självklart söker vi jobb också.. På torsdagar kommer en man som heter Gunnar. Den där mannen vet hur man sprider positiv energi runt omkring sig. Han pratar om allt möjligt, att man lär sig minst en ny sak varje dag - och det stämmer nog, fast man inte tänker på det själv. Ja, den där Gunnar, han är en trevlig filur.

På fredag ska jag på en arbetsintervju som telefonförsäljare. Jag sökte jobb hos dom i måndags förra veckan (deltidsjobb), men det ända dom hade att erbjuda som deltidstjänst var tydligen 17-21 och det passar mig absolut inte, men det talade jag om ganska snabbt. Med tanke på att Ticke går på dagis och dom stänger 17.30 kan jag inte komma senare än just 17.30 för att hämta honom. Tjejen som ringde mig från företaget skulle prata lite med någon teamleader och kolla om det gick att justera tiderna lite så att jag kanske skulle kunna jobba från 9-16 istället för till 17, så skulle jag slippa kvällspasset. Och ja, nu har hon pratat med den teamleader som skulle få ta hand om mig, för tydligen har han sagt ja. Så på fredag är det arbetsintervju för mig, klockan 10. Vi får se efteråt vad jag känner för det jobbet, förhoppningsvis är det ett bra ställe. Dessutom är det inte så lång resväg, tar bara 40 minuter ungefär att åka dit från Jakobsberg, så Ticke skulle bli hämtad från dagis innan klockan fem t.o.m! Men som sagt, vi får se vad som händer. Det kan ju lika gärna vara så att dom känner att jag absolut inte är rätt person för det arbetet eller så känner jag något liknande.

Och på tal om ingenting speciellt.. Den sjunde mars för exakt tre år sen var Christopher beräknad att kika ut i världen. Han valde ju dock att kika ut 13 dagar senare, men det gjorde absolut ingenting. Jag hade ställt in mig på att gå över tiden minst en vecka, så 13 dagar? Det var ju bara en liten flugskit! Och det jag vill komma fram till med detta, det är att om TOLV dagar fyller min son 3 år. Som tur är (för mig) kommer Christopher vara hemma hos mig och fira sin födelsedag, jag hade inte velat något annat ändå.


Snart är min lille grabb en stor grabb.

Nej, nu är det nog dags för mig att besöka sängen annars kommer jag somna sittandes. Jag lär väl skriva mer imorgon eller så..

Veckans ordspråk: Vad en generation anser vara lyx, anser nästa vara nödvändighet.