Vi bor väl ingenstans egentligen?
Mitt liv. Jag lever mitt och Christophers liv i en liten konservburk. Vi bor hos min pappa och C, men vi bor ingenstans. Jag försöker ordna upp våra liv så gott det går, men ingenting ordnas upp. Jag försöker hjälpa Christopher att få träffa sin pappa oftare, men det går inte. Jag försöker hitta glädjen i vardagen, med alla små bestyr man gör hela tiden - och det är konstigt nog någonting som funkar. Oftast iallafall.. Mitt liv har inte rört sig en millimeter sen för ett år sen. Och det är just så, precis för ett år sen flyttade jag och Ticke till Jakobsberg. Vi blev Jakanbor. Ticke kommer vara ett Jakan-barn. Fårävah.
På lördag fyller Christopher 3 år. Han är grym, min grabb! Visste ni förresten att han kan räkna till fyra på engelska? Och till nitton på svenska? Det tycker jag är grymt bra jobbat av honom, andra barn på hans förskola som är i hans ålder är faktiskt inte lika duktiga med språket som han. Men så har han väl antagligen någon form av bokstavsdiagnos också, det brukar göra dom lite bättre på andra saker tydligen.
Nu ska jag lägga mig i soffan och träna tankekraft. Jaaops!
PUSS!