Jag undrar vad som kommer hända. Hur det kommer bli längre fram.. Det heter glömma och gå vidare av en anledning, men jag kan inte leva upp till det. Jag glömmer inte, men jag går vidare. På mitt egna sätt. Jag tror att jag har börjat bearbeta det som har hänt, kanske iallafall. Jag går vidare, med stormsteg dessutom!

Nu är det dags för mig att sova den här ynka timmen innan Ticke vaknar. Uppdaterar imorgon (läs: när jag har vaknat och druckit kaffe)!

PUSS!