Det är äckligt, alltså den jag har blivit. Jag och Sofie måste ha switchat personligheter någonstans på vägen. Hon är sån som jag vill vara nu, jag är sån som hon har varit. Jag vill inte vara det, men.. Det är rätt svårt att undvika. Jag kanske inte har något att vara rädd för. Jag är rädd. Livrädd. För som jag tidigare skrivit; Jag kommer förlora. Stort. Och allt. Eller ingenting, men allting ändå.

Jagkaninte. Jagvillinte. Jag. Får. Inte.