Idag har det varit en riktigt jobbig dag. Christopher vaknade visserligen med ett leende på läpparna, men när frukosten var uppäten hände någonting. Eller var det strax efter lunch? Jag kommer inte ihåg. Hela den här dagen har bestått i gap och skrik och gnäll.. Jag kanske inte alls gav honom pasta till lunch - det kanske var gnällspikar med extra salt? Christopher har iallafall tillbringat större delen av dagen inne på rummet. Vissa stunder har han varit världens snällaste lilla busfrö, men resten av tiden.. Oh, gosh! Rädda mig. Vi vilade dessutom lite middag idag, jag tänkte att han kanske behövde det. Jag somnade före honom och vaknade efter honom, så jag har ingen aning om hur länge han sov. Men, eftersom jag vet att det här dagen har varit ett femtioelfte världskrig mellan honom och mig, så är jag säker på att morgondagen kommer komma med positiva tankar och händelser!
Nu ska jag hämta ett glas vatten, säga till Nathalie att jag vill gå och lägga mig nu och så ska jag sova. Godnatt!

PUSS!