Lite fint sådär.

När jag och Christopher satt på tåget imorse berättade han att han vet vilka bokstäver som finns i orden "mot Bålsta". Han bokstaverade varje bokstav väldigt tydligt och var jätteglad och stolt över att kunna dom. Han hade tydligen dragit fram en alfabetsbok igår på dagis och suttit och bläddrat igenom den för att se vilka bokstäver som fanns i orden. En av pedagogerna hade hjälpt honom, och ja.. Nu kan han dom. Nästa gång vill han lära sig "mot Västerhaninge" har han sagt, kul! Jag var också i 4-årsåldern när jag började intressera mig för bokstäver och jag gick och bokstaverade alla barns namn på hyllorna på dagis. Snart kommer han säkert kunna läsa också, lite grann iallafall :)

En liten prins.

Nu när Ticke har varit borta från dagis hela förra veckan trodde jag att det skulle bli lite problematiskt med lämningen av honom idag. Men ikke. När vi kom in på gården kom en av hans tjejkompisar oss till mötes och ropade till dom andra barnen: "Titta! Christopher har kommit tillbaka!" Vips sa det, så var alla barn samlade runt honom. Han stod i mitten av en ring och besvarade frågor från barnen; "Har du varit i Göteborg?" och "Har du verkligen TVÅ dagis? Då har ju du mycket mer kompisar än oss nu!". Han stod där i mitten av ringen och såg lite blyg ut, men svarade iallafall på frågorna. När jag skulle gå vinkade han lite förstrött och sa att vi skulle ses sen. Jag, som vanligt, ville ju ha en puss. "Nej, mamma.. Inte nu när mina kompisar ser!". Söto!
Christopher är riktigt intresserad av bokstäver och siffror. Han kan räkna till 30, sen kommer tjugoelva och så vidare. Han kan vissa bokstäver, som när vi sitter på tåget så vill han att jag ska bokstavera när det står typ "Mot: Bålsta", men jag får inte lära honom o, t, :, l, s, t, a. Han ser skillnad på 4 och A, vet att N och M ser nästan likadana ut men M sägs med läpprna och N med tungan. Han vet att kompisar och andra människor kan bli besvikna. Som idag på tåget så frågade han om en kompis kunde bli besviken för att man inte pratar med den. Visst kan kompisen bli besviken, svarade jag då. "Men om han är besviken på mig, kan han vara blandat arg och ledsen och lite upprörd då?" frågade Ticke. Min prins har blivit så stor, det känns helt... Lönlöst att försöka beskriva allt jag känner och tycker och tänker.

Det borde räcka med att säga att jag älskar honom. Mer än allt.

Upptäcksfärd!

Jag och Ticke var ute på upptäcksfärd för en stund sen. I en och en halv timme var vi ute och letade efter guldstenar, vi hittade bara en, men Ticke var nöjd med det. Jag tycker att lite frisk luft inte skadar när man är förkyld, däremot vill jag inte skicka honom till dagis. Vi ska snart börja med middagen, korvsoppa blir det. Yummie! Ticke ska få äran att skära i ordning korven, jag ska skala morötter och sånt. Nu ska jag pussa på min prins, hörs sen!

Men om jag går sönder?



Ticke: Om jag går sönder, köper du en ny Ticke då?
Jag: Nej, för det finns bara en Ticke.
Ticke: Men OM jag går sönder, kan inte du och Dennis laga mig då? För ni har väl lim? Ifall jag går sönder alltså...


Sjukstuga :(

Det är lite sjukstuga här hemma nu. Ticke fick feber igår, rätt plötsligt sådär. Han la sig i soffan och vilade lite på eftermiddagen, söto. Just nu tittar vi på tv, men tänkte att jag och lilleman ska baka lite senare. Det lär han gilla. Meeeen, innan vi gör något sånt ska jag STÄDA! Urk på den, men det behövs.. Äh, blir bara massa svammel nu känner jag, så vi höööörs.

Weeeeey.

Yes, på väg till jobbet nu. Förra veckan blev det vab onsdag-fredag, ska faktiskt bli sköt att inte ha någon anledning att vara hemma från jobbet nu. Synd bara att Ticke-Tussen blev dunderförkyld! Men ja, vi överlevde iallafall. Igår blev det en tur och retur-resa till Göteborg, så nu är grabben hos sin pappa. Barnledig i två veckor och vad gör man då? Haha, jobbar arslet av sig.

En vanlig dag.

God morgon! Idag ska jag och Christopher stääääda. Det ser ut som ett helvete här just nu. Efter städningen åker vi eventuellt till Bro, får se var vinden för oss idag.. Christopher har inte kissat i sängen i natt, men så tog jag ju upp honom två gånger plus att Dennis tog upp honom när han kom hem.

Känslosvall.

Kissiga nätter.

Jag skrev ju igår kväll att jag skulle ta upp Ticke för att han skulle få kissa. Fem minuter efter att jag postat inlägget gick jag in i hans rum. Jag lyfte upp honom och tryckte honom mot min kropp och skulle precis börja gå mot toaletten när jag kände hur jag blev fuktig på linnet. Och så kändes en unken lukt, så jag satte Ticke på sängkanten istället och märkte då att han redan hade kissat. Dock inte i toaletten, som ni säkert förstår. Han hade såklart kissat i sängen.. Det var bara att bädda omordning och fixa så att han kunde lägga sig där iallafall. På tal om min son, nu ska jag ta upp honom ur sängen och låta honom kissa i toaletten istället.

Fäääärdig!

Nu är tårtan nästan klar, det enda som fattas är att det ska stå "TICKE 4 ÅR" på den. Köpte pyntgelé när vi var i affären, men såklart glömde jag kvar den! Lyckas alltid med det när jag har köpt just pyntgelé.. Menmen. Har fått några avkomlingar också, Dennis mamma och hans småsyskon kan inte komma för deras bil är typ trasig. Och Carro m. familj kan inte heller komma för det var något strul med deras bil också. Har väntat på svar från ytterligare en person hela veckan, men hon hör inte av dig alls så henne räknar jag inte med ändå. Tycker det är jävligt dåligt att människan inte ens hör av sig för att säga om dom kommer eller ej, men ja.. Vi vet ju hur hon är..

Om en halvtimme ungefär börjar väl någon droppa in, ska bli skönt med lite vuxet sällskap också :)

Kvalitetstid

Jag har jätteont i huvudet, det känns nästan som att det är migrän på G. Ticke är hemma från dagis idag, det kändes onödigt att han skulle dit idag idag fast jag skulle vara ledig.. Så det blir lite mys och underbar kvalitetstid med min grabb! Nu på morgonen har vi pratat mycket om hans födelsedag som är om några dagar. Han vill ha ett litet kalas, och det blir så också. Några av dom närmaste kommer, så det blir inte så stort. Jag tänkte faktiskt gå på IKEA och spendera lite pengar där till en present till prinselitus. Men, ja, vi får se helt enkelt. Nu ska jag sätta igång med undanplockning, dammsugning, torkning av golv, disken och ja.. You name it!

Grabsen sover.

Jag och Ticke är hemma hos Dennis nu. Båda grabbarna ligger och sover, jag ska väl egentligen också sova.. Men jag kom aldrig till ro i sovrummet, så jag har lagt mig på soffan istället. Jag behöver nog rensa tankarna lite från allt skräp jag samlat på mig de senaste två veckorna (tre månaderna).

Imorgon ska jag ringa vårdcentralen och prata lite med dom om mitt huvud. Nu tror jag att det är dags att söka hjälp för den här jävla värken.

Ticke är ääääntligen hemma! It's lovely.
"När man är tjej, då har man kärlek
och när man är kille då har man killelek."

7/3-2011, fyra år.

Idag är det den sjunde mars. Det betyder att för fyra år sen min son beräknad att födas. Jag var inställd på minst en veckas övertid (det blev 13 dagar, bra!). Om åtta dagar är det fyra år sen jag såg ut såhär:



Men idag är det fyra år sen mitt älskade barn var beräknat att födas. Tiden har gått så sjukt fort! Ja, jag vet. Alla småbarnsföräldrar säger så.. Men det har gått fort. Ibland iallafall. Äh, jag är inte särskilt bra på sånt här.

J
ag saknar Ticke så fruktansvärt mycket! Jag pratade med honom i telefon häromdagen och ungefär såhär löd konversationen oss emellan:
- Vad gör du, mamma?
- Jag lagar mat, korvsoppa.
- Jaha. Är du hemma på två och ett?
(Två och ett = 21 = numret på porten vi bor i)
- Nej, jag är hemma hos Dennis.
- Okej. När jag kommer till Stockholm igen, mamma, då ska vi vara hos Dennis och så ska du göra korvsoppa och när vi har ätit maten måste jag vila för då tar mitt tålamod slut!
- Hahahaha, varför tar ditt tålamod slut?
- För när jag bär en tung låda med leksaker tar mitt tålamod slut när jag har ätit maten. Och då blir du och Dennis arga och då går jag och vilar.

Jag skrattade en hel del under vårat samtal, älskade grabb alltså! Hans tålamod kommer ta slut när han har ätit mat, för jag och Dennis blir arga då. Vanligtvis blir vi faktiskt inte det, men vi säger alltid till honom när han har ätit färdigt att han måste gå och tvätta händerna och munnen. Ibland behöver vi säga till fler gånger, så jag antar att han tycker att vi kanske låter lite arga då?
Christopher verkar trivas bra nere i Göteborg.. Jag hoppas bara att han kommer hem till sin mamma på ett glatt humör och inte är negativ och så. Sist han kom tillbaka till Stockholm efter 2 veckors vistelse i GBG berättade han klart och tydligt för mig att han inte ville bo hemma hos mig, han ville faktiskt bo hemma hos sin pappa. Det gör ganska ont att få höra sånt av den jag älskar mest, den jag alltid vill ha hos mig.. Men han är bara 4 år snart och förstår väl inte riktigt att det sårar att säga sådant. Men ja, Ticke är förlåten :)

Nu ska jag lägga mig i soffan och titta lite på TV. Somnade förut, men tror inte att jag sov särskilt länge, för när jag vaknade (?) satt jag på sängkanten och letade efter något. Antar att det var mitt linne, för jag tog iallafall på mig det och gick ut i vardagsrummet istället.

Ticke fick göra sin egna glass.

Jag är nog världens mest bittra människa. Jag lär nog vara det iallafall..

Idag har vi varit i Sundbyberg och fixat med bostadsbidrag hos Försäkringskassan. Efter det gick vi till Swedbank och fixade en ny dosa till mig och sen gick vi till Mc Donald's så att Ticke kunde få i sig lite lunch. Just nu har dom Bakugan-leksaker där, men Ticke fick en Bakugan-gubbe och han ville egentligen ha en boll så han gick fram och frågade om han fick byta och det fick han. När han hade ätit färdigt gick han fram till kassan och sa tack för maten, och jag tror minsann att personalen blev lite charmade, för en kille som jobbade där sa åt Ticke att komma in bakom kassorna så att han kunde få göra en glass till sig själv. Ja, Ticke var väldigt glad och glassen var uuäten efter ungefär en halvtimme.

Annars har dagen varit relativt bra.. Men så är ju allting relativt också.

En torr natt

I natt har Ticke varit blöjfri. Det gick superbra! Jag tog upp honom vid elva för att han skulle få kissa, men det kom inget då. På morgonen var han torr och jätteglad över att inte ha kissat på sig under natten. Så ja, nu är det slut med blöjor för hans del! Självklart är jag beredd på att det kan hända en liten olycka, men det är sånt man får räkna med, eller hur?

"Jag kommer få pussar och sen får jag barn!"

Jag, Ticke och Robban åkte hem till Emily och Melvin idag. På vägen dit höll Ticke i Robbans hand och eftersom det var så kallt ute drog Robban jackan över sin hand för att slippa frysa. "Varför vill du slippa frysa?" frågade Ticke och robban svarade att han vill kunna spela gitarr när han blir äldre också. "Vill inte du det, Ticke? Du kommer bli värsta tjejtjusaren då och få massor med pussar!" Ticke svarade: "Då kommer jag vara kung och alla prinsessor kommer pussa mig och så får jag barn!" Öhm, det där är väl en lektion vi tar senare i livet, va? Jag känner iallafall det.

Näsblods-natt.

Min prins är på dagis nu. Vi sov ju hemma hos Dennis igår, och imorse när vi skulle åka till Bro var tåget ca. 30 minuter sent (!!!). Men vi stod snällt och väntadew på tåget och Christopher var jättesnäll och lyssnade nästan helt perfekt på mig.
Imorse, när klockan bara var 05.22 kom Ticke in och väckte mig och sa "dags att kliva upp nu, mamma!". Jag sneglade på klockan och sa till honom att gå och lägga sig en liten stund till, för det var inte dags än på 1½ timme att kliva upp. Så, ja. Han gick och la sig igen. Vilken helomvändning från hur det var för bara några veckor sen när han kom in och väckte mig varje morgon och tvingade upp mig ur sängen!
Han blödde näsblod i natt, jag tror att det var därför han vaknade så tidigt. Vi tog lite papper och hjälptes tillsammans åt att torka bort blodet och köra upp en liten papperstuss i näsan.


Svar

Amanda om Prinselitus.:


hur gör ni sen när han ska börja i skolan?


Svar:
Jag vet inte, det är sånt vi får ta då. Jag kommer inte vilja att han går i två olika skolor. Alla skolor följer ju läroplanen, men gör ju olika saker vid olika tillfällen.. Så vi får väl se helt enkelt. Förhoppningsvis kommer Christopher fortsätta bo hos mig då och gå i skolan hos mig och åka till sin pappa varannan helg eller så :)

Jag blev hotad igår, men det var ju kul.

Igår blev jag hotad av Christophers pappa. Han sa: "Om inte du ser till att klippa Christophers hår innan han kommer ner nästa gång, så drar jag fram rakapparaten och SNAGGAR honom!". OHSHITVADFANSKAJAGGÖRANUDÅ? tänkte jag och fick lite smått panik. Men ja, jag tog fram stora kökssaxen idag (den är ganska liten egentligen, men det låter rätt löjligt att säga lilla kökssaxen, eller hur?) och satte Christopher på sin stol och började klippa. Note to self: Klipp inte ett barn med en slö kökssax. Christopher gnällde, pep och rörde på sig hela tiden och nu ser han mest ut som sin pappa gjorde när han och jag träffades för hundrafemtioelva år sen (sex år sen snart), så det blir till att ta det hela ett steg längre på fredag; Vi ska nämligen gå till en frisör, första gången eeeeever. Min son ska bli SNYGG i håret, han ska få en frisyr. En fin frisyr.. Han får nämligen inte se ut som hans pappa gjorde för tre miljoner år sen, för det var inte fint.

Nu ska jag fortsätta med avtorkningen av skåpsluckorna i köket. Dom är fläckiga, smutsiga mao. Har jag förresten sagt att jag ska få omtapetserat i hallen? Me like. Och i vardagsrummet med, men det kommer gå på 2523:-. Me no like.

Prinselitus.

Nu är Christopher hemma igen och jag känner att jag lever, kan jag lova. Ända sen vi vaknade imorse har det varit tjaaaaat på hög nivå: "Mamma, kan vi göra det?" och "Mamma, varför gör vi inte blablablaaaa?" och tusen andra frågor på en gång. Men jag är glad, för min prins är hemma igen. Jag har saknat honom fruktansvärt mycket och vill nog inte släppa iväg honom till Göteborg igen, typ aldrig. Dock blir jag så illa tvungen att göra det eftersom hans pappa har valt att bosätta sig där. Sååå ja, två veckor i månaden har jag ledigt från Christopher..

Nu ska jag och prinselitus leka lite grann.


Ticke-Litus <3

Jag räknar minuterna.. Det är 33 minuter kvar tills bussen går, den bussen som ska ta mig till Jakobsbergs station. Vid Jakobsbergs station går tåget som ska ta mig till Stockholm Central, den centralen där min älskade son kommer befinna sig vid 16.30 (lokal tid, haha). Jag kommer vara världens lyckligaste Ticke-mamma idag! Min skatt kommer hem, och ååååh, jag ska pussapussapussapussapussa honom sönder och samman och laga honom igen med tusenmiljonerhundra pussar! Jag har längtat efter den här dagen i TVÅ VECKOR.

Ja, jag är knäpp. Jag är knäppast i världen.

Tidigare inlägg
RSS 2.0