Dag 2 – En person jag vill träffa just nu.

En person jag vill träffa nu? Jag vill träffa min syster Petra och hennes underbara familj. Jag vill träffa min lillasyster Amanda, för det var ungefär hundrafemtioelva år sen hon och jag träffades. Jag har planerat in en resa till Västerås, där Amanda bor, men jag har inte fått något svar ännu om jag och Ticke kan komma eller ej. Jag hoppas dock att vi kan komma dit, det skulle vara sjukt kul!

Dag 1
En bild på mig + 10 fakta om mig.

Dag 1 – En bild på mig + 10 fakta om mig.
Dag 2 – En person jag vill träffa just nu.
Dag 3 – Min favorit årstid och varför.
Dag 4 – Mina mål/drömmar/önskningar.
Dag 5 – Någonting jag vill ha mer än nåt annat just nu.
Dag 6 – Typ av killar jag faller för.
Dag 7 – Vad jag skulle göra om jag fick 1 miljon.
Dag 8 – En dålig vana jag önskar att jag inte hade.
Dag 9 – Bild på mig och min bästa vän.
Dag 10 – En bild på mig idag och vad jag hade på mig.
Dag 11 – Någonting jag oroar mig för.
Dag 12 – En bild på ett ställe jag vart på.
Dag 13 – Mitt drömbröllop.
Dag 14 – En bild på mig själv för ett år sen.
Dag 15 – Någonting jag ångrar.
Dag 16 – Innehållet i min väska.
Dag 17 – En person jag vill byta liv med för en dag – och varför.
Dag 18 – Vad jag åt idag.
Dag 19 – En bild på det jag köpte senast.
Dag 20 – Min favorit film.
Dag 21 – En bild på mig själv som är tagen utav någon annan.
Dag 22 – Min reaktion när jag ser mig själv i spegeln.
Dag 23 – En låt som får mig att gråta.
Dag 24 – Mitt favoritprogram – och varför.
Dag 25 – Min favorithögtid

Det är inte många saker jag ångrar, men om jag ska välja en av de få grejer som jag verkligen ångrar så är det väl någon av dom gångerna när jag inte låtit mig tänka klart, analysera sönder saker och ting, känna efter. Och så ångrar önskar jag att jag inte var så snäll som jag är, att jag kunde stå upp någon gång och säga nej. Men, det blir väl så också så småningom.

Men ja, det jag ångrar i mitt liv är som sagt dom gångerna jag inte lyssnat på mig själv riktigt, utan mest lyssnat på vad andra har haft att säga. Jag ångrar att jag inte vågat känna efter, eller snarare sagt inte velat känna efter.
Äh, nu vet ni iallafall vad jag ångrar.

Jag har medvetet struntat i att skriva om dag 14 och 15, av diverse olika anledningar. Utmaningarna kommer hädanefter som vanligt igen.

Min första kyss har jag inget minne av, men vi kan ta den första kyssen som betydde allt då.

Det var sommar, år 2004. Jag träffade en kille, argentinare. Jag kommer bara ihåg känslan av första kyssen. Det blixtrade, dundrade, jag fick hjärtklappning, blev kallsvettig, yr, vimsig, snurrig, galen, trött, pigg, glad, ledsen, arg.. Alla känslor man kan känna, dom kände jag då. Det var underbart, och skrämmande. Underbart för att jag trodde att jag träffat rätt. Skrämmande för att jag visste att jag träffat rätt. Men då var då och nu är nu. Jag har tänkt på honom många gånger genom åren, det är mer än sex år sen han drog, men idag.. Näej, inte längre. Det är väl klart att han smiter in i tankarna ibland, men ingenting skulle få mig att lämna allt jag har nu. För ett år sen hade jag lätt gjort det om han kom tillbaka till Sverige, men det gäller att leva i nuet. Och eftersom nu är nu och då var då, så har jag släppt det. I lagom bra takt, för mig.

Och det tog ju bara sex år, trots allt.

I måndags var jag och Christopher hemma hela dagen. Framåt eftermiddagen fick han en liten släng av magsjukan. Han kräktes ner hela vardagsrumsgolvet, stackaren. Men han mådde bättre redan efter några timmar.
Igår var vi hemma fram till 17-tiden. Vi tog bussen till Kungsängen och tog tåget därifrån till Jakobsberg och sen gick vi hela vägen upp till Söderhöjden. D's lillasyster fyllde nämligen år igår, så vi åkte dit för att fika lite.
Idag är Christopher på dagis igen, efter en ledighet på, vad jag tror, FYRA VECKOR. Gosh, hur jag orkat?! Om en liten stund ska jag ner till centrum och skriva in mig på Arbetsförmedlingen.. Igen. Och det var ju kul..
Imorgon är det dagisdags för Ticke igen, 9-15 går han. Vi har inga planer för resten av morgondagen, förutom stäääädning! Och det var ju också roligt..
På fredag ska jag jobba mellan 18-23.30 i Globen. Christopher går på dagis på dagen, tror jag iallafall, och när jag jobbar ska Robban vara barnvakt.
På lördag ska vi åka till Jakobsberg eftersom D's lillebror fyller år och vi ska fika lite grann.
På söndag blir det nog lugnt.

I vanliga fall skulle ni få se en bild på saker som jag har i min handväska just nu, men det kan bli svårt. Min älskade bäska ligger nämligen i Motala hos min syster och hennes familj! Så tyvärr, Ni får inte veta vad som finns i min handväska.

Jag har sex syskon. Egentligen har jag inte så mycket att skriva om någon av dom, förutom att jag älskar alla. Mer eller mindre. Jag skriver om dom i storleksordning, äldst till yngst.

Petra - Den bästa storasyster man kan ha. Gjorde ett bra val i livet och köpte hus i Motala. Hund- och hästägare, gift, 2-barnsmor. Jag pratar med henne om det mesta, dock kan vi inte ses så ofta som förut längre.. Saknar henne och hennes familj enormt mycket!
Daniel - Min storebror som fick äran att bli morbror åt Ticke på sin födelsedag. Bor två gårdar ifrån mig och Ticke, men lik förbannat ses vi typ.. Aldrig?
Robban - Lillebror, vad säger man om honom? Musikalisk, rak och ärlig. Lillebror är en av dom artigaste grabbar jag någonsin träffat!
Sofie - Lillasyster med en jävligt vass tunga. Ibland kan min kära syster vara lite för ärlig och tål man inte det är hon ingen man ska umgås med. Jag gillar dock ärligheten hos henne.
Jonathan - Min yngsta lillebror. Vi har dålig kontakt, jag vet aldrig vad jag ska säga när jag ringer honom. Snäll, rolig och energisk.
Amanda - Yngst i syskonskaran. Vet inte riktigt vad jag ska säga om henne? Saknar henne fruktansvärt mycket, synd att vi har så dålig kontakt bara..

På riktigt, jag vet inte vad jag ska skriva om mina syskon. Jag önskar att kontakten mellan mig och några av dom var bättre, att vi kunde ses oftare.. Eller åtminstone prata i telefon. Men ja, nu är situationen dom den är.

Jag är inte troende. Jag är inte religiös, faktiskt inte överhuvudtaget. Däremot tror jag på människan. Jag tror att människan kan bli bättre på att visa hänsyn, vara snälla, trevliga och bättre. Jag tror att varje människa är ämnad för något speciellt. Människan är ämnad för att älska, älskas, bry sig. Det är vad jag tror på.

Ett ögonblick som betyder något speciellt för mig är den dagen min son kom till världen. Underbar, liten, skrikande, söt, vacker, gudomlig.. Och så fruktansvärt efterlängtad! Dock blev ju inte allt som jag ville att det skulle vara, men ändå. Det bästa ögonblicket i mitt liv, det var sekunden efter att han kom upp på mitt bröst.

Jag har väl inte direkt någon "bästa vän" just nu, men vänner har jag. Jag värdesätter mina vänner lika högt, jag tycker inte att man ska göra så stor skillnad på folk och fä. Jag umgås gärna med folk, men vill gärna hålla mig hemma ofta. Jag tycker inte om att åka iväg hela tiden, vill folk träffa mig - ja, då kan dom faktiskt komma hit någon gång.

Jag och Chrsitopher började dagen vid halvnio. Vi åt frukost, klädde på oss och tog en kort promenad till områdeskontoret här i närheten för att lämna in nycklarna till gamla lägenheten. När vi var klara med det åkte vi till Jakobsberg och mötte upp Nathalie och Vincent, och tillsammans med dom åkte vi till det blågula varuhuset IKEA. Jag skulle egentligen bara titta efter någon vanlig, tråkig, omålad ram men kom hem med rätt mycket mer. Ben till min säng, en plastpåsehållare (rosa), ett duschdraperi, nya bestick, 5 st. handdukar, duschdraperiringar (som senare visade sig inte passa till plupparna i mitt badrum) och nya spotlights till hallampan. Spotlightslamporna visade sig vara helt fel, så det blir en sväng till IKEA snart igen så att jag kan byta dom.. Vi åkte hem igen med tåget som gick vid 16-tiden från Jakobsberg.
När vi väl var hemma igen ställde jag mig vid spisen och lagade mat och det blev spaghetti med köttfärssås. Ticke var nog otroligt trött efter den här dagen, för han somande sittandes vid middagsbordet och då var klockan inte mer än sex! Nu ligger han i sin säng och sussar sött och jag ska torka mitt hår eftersom jag precis kommit ur duschen.

Ja, det var min dag.

Kärlek är vad man gör den till.

Jag har ätit kyckling med potatissallad idag, när Ticke kommer hem ska vi äta potatis, fiskpanetter och spenat. Har tyvärr inga smarriga bilder att bjuda på, men jag fixar väl det så småningom.

Jag har inte så värst mycket att skriva om mina föräldrar. Dom har väl försökt finnas tillhands, men ibland har det inte räckt hela vägen. Jag vill väl mest säga TACK. Utan mina föräldrar hade jag inte varit den jag är idag. Jag är glad att jag är den jag är, att jag har hamnat där jag hamnat. Så, tack.

Jag blev kär, riktigt brakkär, när jag bodde i Norrköping. Det var en kille som jag aldrig trodde att jag skulle falla för, men jag faller för lite udda typer tydligen.. Jag skriver inte hans namn, hänger inte ut folk i min blogg. Men ja, jag blev riktigt jävla tokkär i honom och vi blev tillsammans. Vi hade det bra dom första månaderna, men han var lite svartsjuk av sig. Det eskalerade så småningom och övergick till ett kotrollbehov. Han höll koll på mig vad jag än gjorde, även efter att jag flyttat upp till Stockholm. Trots allt stannade jag kvar ytterligare ett par månader, för jag älskade honom. Jag trodde väl att han skulle bli bättre, att han skulle mogna med tiden.. Men det gjorde han inte och till slut sa jag ifrån.

Nu förstår jag inte att jag kunde stanna kvar hos honom i ett helt år.. Men jag är väl lite smartare idag.

Jag hatar att berätta om mig själv, men jag ska väl göra mitt bästa..

Jag heter Sandra och är 23 år, mamma till Christopher 3½ år. Jag föddes den 20 september 1987 i Skellefteå. När jag var runt 1 år flyttade vi till Stockholm. Jag har två äldre syskon och fyra yngre.
Jag har inte mycket att säga om mig själv egentligen.. Hela min uppväxt var en kaotisk tid och allt som hände under den tiden vill jag bara glömma. Dom senare åren har varit bra mycket bättre. Men lite ska ni väl få veta om en sån som jag.

Jag är en väldigt komplicerad människa, jag är svårförstådd. Det finns väl några få som förstår mina tycken och tänken, men som sagt; jag är svårförstådd.
Jag blir lätt kär, i vem som helst, var som helst, när som helst. Jag blir tokkär, för att i nästa stund inse att men neej, jag är inte kär.
Jag blev kär sommaren 2004, i en helt underbar kille. Han var världens bästa, och jag var verkligen tokkär! Efter ett halvår flyttade han tillbaka till Landet i Ingenstans och han försvann ur mitt liv. Han är fortfarande den jag tänker på. Jämt.
Jag har pissdåligt humör. Man jävlas inte med mig i onödan.
Jag är nagelbitare, rakt igenom.
Jag går aldrig ut utan att ha målat åtminstone mina ögonbryn.
Jag är kaffeoman. Jag dricker kaffe när jag vaknar, när jag har duschat/badat, när jag sminkar mig, när jag äter (inte alltid dock), innan jag ska sova ibland..
Jag är rökare.
Egentligen är jag en ganska snäll människa.
Jag tror inte att jag är menad att leva med någon livet ut. Eller så är det någon som inte är menad att leva sitt liv med mig.
Jag tror inte på kärleken. Jag tror att man kan vara kär, att man kan älska, men inte på kärleken i sig.
Här var det tomt.
Jag har världens sämsta morgonhumör.

♥ Dag 1 – Presentera mig själv.

♥ Dag 2 – Min första kärlek.

♥ Dag 3 – Mina föräldrar.

♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.

♥ Dag 5 – Vad är kärlek.

♥ Dag 6 – Min dag.

♥ Dag 7 – Min bästa vän.

♥ Dag 8 – Ett ögonblick.

♥ Dag 9 – Min tro.

♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.

♥ Dag 11 – Mina syskon.

♥ Dag 12 – I min handväska.

♥ Dag 13 – Den här veckan.

♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.

♥ Dag 15 – Mina drömmar.

♥ Dag 16 – Min första kyss.

♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.

♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.

♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.

♥ Dag 20 – Den här månaden.

♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.

♥ Dag 22 – Det här upprör mig.

♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.

♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.

♥ Dag 25 – En första.

♥ Dag 26 – Mina rädslor.

♥ Dag 27 – Min favoritplats.

♥ Dag 28 – Det här saknar jag.

♥ Dag 29 – Mina ambitioner.

♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick.