Jag har dålig fantasi!

Jag förstår inte varför jag envisas med att sitta uppe tills ögonlocken faler ihop av sig självt. Jag är så trött nu så att jag nästan ser stjärnor, men jag vill inte sova! Jag vill vara uppe länge till och spela lite spel, klappa katten som ligger bredvid mig i fotäljen... Jag vill koka nudlar och brocolli och äta lite grann. Jag är verkligen vrålhungrig!

Imorgon ska jag och Ticke gå till dagis. Mia frågade honom om han skulle dit imorogn och han sa ja. När hon frågade vad han skulle göra på dagis svarade han att han skulle leka med dom andra barnen. Han förstår numera att man leker MED dom andra barnen och inte bara tittar på.

HÄR SKA DET LIGGA EN BILD PÅ CHRISTOPHER,
MEN BLOGG.SE BRÅKAR LITE MED MIG. IDAG IGEN
.

I'm gonna miss you.

För övrigt så saknar jag min SamboMia. Vi har inte umgåtts på hela helgen. I lördags smet jag hem till Dennis och glodde film (fast jag somnade relativt snabbt). Igår åkte jag hem till syrran och blev kvar tills idag, jag lär nog inte komma hem än på ett tag. Men jag lovar, ikväll sover jag hemma!

Bild.





Ute på gården hos Petra.

Fortfarande hos syrran.

Jag är fortfarande hemma hos min syster Petra, fast nu har hon och Antonio kommit hem igen. Jag blir kvar ett par timmar till, för dom ska på ett Bomöte ikväll och skulle behöva lite barnvakt, så jag ställer upp igen.

Ska föra över bilder från kameran till datorn nu, sen lägger jag upp lite bilder.

Puss!

Ulla-Bella sekreterare.

Efter en mycket kaotisk helg har vi nog landat någorlunda bra, allihopa. Jag & Ticke, Sofie & Jack-Dylan och mamma är hemma hos Petra m. familj. Jag ska vara barnvakt imorgon åt Claudia, så det var lika bra att jag och Ticke kom hit redan idag så får vi sova kvar.
I natt ska Jack-Dylan få sova med mig och Christopher. Jag erbjöd mig själv att ta honom så att Sofie kunde få sova ut lite. Och det gör inte mig någonting att ha honom över natten, bara mysigt med lite bebissällskap.

Haha, jag och Petra tog lite bilder på oss förut med webcamen...


Molande.

Jag tror att jag kommer få den där superroliga veckan idag. Eller ja, snarare den där roliga åtta dagars-perioden. Förstå den då. Åtta dagars molande värk i underlivet. Nice, eller hur?

Jag behöver nog en sån där... Tröttmössa?

Förlåt. Jag är inte ett dugg social, vill helst bara bädda ner mig i sängen och vänta. För det heter väl att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge? Fast jag tycker jag har väntat tillräckligt länge. Men jag får snällt vänta, utan att kunna göra något åt saken.. Och jag bara gråter. För minsta lilla. För även om solen är stark har den sina svaga punkter. Det är så jag är nu. Jag har mina svaga punkter och det är alla dom som träffas just nu. Varenda öm tå ska det trampas på, helst flera gånger per dag.


Btw, min mage gör lite ont. Mensen är nog på G, kanske därför jag inte är den roligaste just nu?

Det är mycket just nu...

Jag känner mig alldeles trött i huvudet.. I kroppen. Vi vet vad "felet" är, men det går inte göra någonting åt det just nu. Jag är lite ur balans, eller hela min kropp är lite ur balans. Mår väl inte alldeles jätteprima just nu, och jag skulle väl helst vilja låsa in mig i ett mörkt rum ett tag. Kanske en månad eller fyra?
Jag tror att jag använder min hjärnkapacitet lite too much för tillfället.
Har iallafall fått hem mitt lilla brev nu och jag tycker väl att det som stod i det var helt OK.

Brev från myndigheter har jag dick aldrig gillat...

Jag behöver väl inte någon avlastning trots allt?

Den här eftermiddagen och kvällen har varit helt underbar! Jag hämtade Christopher från förskolan vid 14-tiden och var med när han fick äta mellanmål där. När vi gick därifrån ville han först inte sitta i vagnen, men när jag berättade att vi skulle hem till Mia blev han eld och lågor och ville verkligen sitta i vagnen. "Gå hem. Leka med Mia!" upprepade han flera gånger på vägen hem. När vi kom hem gick han in i vardagsrummet där barnens leksaker finns och så satt han och läste böcker och lekte för sig själv. Ibland kom han in till oss och ville mysa lite, men sen gick han ut och fortsatte med sin lek.
När Oliver kom hem från sin pappa var båda barnen överlyckliga och lekte jättefint tillsammans, inte minsta lilla bråk om bilarna eller traktorn var det. Vid middagen skötte sig båda barnen exemplariskt, förutom ett glas som Ticke lekte med som åkte i golvet och gick i bitar. Men det är smällar man får ta när man har barn, och det gjorde mig ingenting alls!
Efter middagen fick barnen leka en stund till och sen började dom städa undan leksakerna som dom hade använt utan att vi ens behövde säga till! När leksakerna var undanplockade frågade jag Christopher om han ville ha lite varm mjölk och sa genast ja och gick in i vårat rum, lade sig i min säng och stoppade om sig själv och sen låg han där snällt och väntade på sin varma mjölk.
Det har inte varit något bråk alls om blöjbyte, maten, städningen eller nattningen.

Summa summarum; Två helt underbara barn gör en helt underbar kväll! Och det är just vid såna här tillfällen som jag känner att jag inte alls vill ha avlastning med Christopher, trots att jag egentligen behöver det.


Christopher & jag - 2008

Kontaktfamilj kanske?

Helt ärligt så vet jag inte vad jag ska göra. Fyra nätter i rad har Ticke vaknat och varit helt jävla rabiat. Han har slagits, sparkats och skrikit. Jag är livrädd att jag ska slå tillbaka! Jag ligger ju och sover när han börjar med det och han slåss så himla hårt. Tänk er själva att åka på världens snytingar medans du sover, det blir ju en ren reflex att man vill försvara sig, och den dagen (natten) jag gör det... Jag vill inte ens tänka tanken. Kan lika gärna drämma in honom i väggen med huvudet före och det är det sista jag vill. BVC håller på att kontakta BUP åt mig så att jag och Christopher kan få hjälp. Vi måste ha det, för det här fungerar inte längre. Om inte annat får jag kontakta soc. och be om hjälp med avlastning, för jag håller på att gå sönder av det här. Jag kämpar så jävla mycket med honom och det är så påfrestande att jag inte ser några resultat av allt jag gör.

Jag orkar inte hur mycket som helst och dom som har hjälp och stöd dagligen, ta vara på det! Det är fan inte lätt att vara ensamstående, men jag valde det ju själv och jag ångrar mig inte. Men sånt här ska man inte behöva gå igenom med sitt eget barn, inte med någon...

Olivers borttappade kossa.

På lördag ska Ticke eventuellt till sin farfar och stanna tills på söndag. Och då ska jag antagligen till Dennis och kolla film. Någon som hette Jumper(?) skulle vi se tydligen och sen High School Musical 2&3, för dom har jag inte sett ännu.

Det blev en sen middag för oss alla idag. SamboMia åkte iväg och storhandlade med Stefan (tack så mycket, det behövdes en stor, stark karl med bil och körkort!) och köpte med sig pizza hem, så när klockan var ungefär halvåtta började vi äta. En och en halv timme senare låg båda barnen i varsin säng och var på väg att somna. Eftersom Christopher har varit sjuk har han fått sova i min säng varje natt, bara för att jag lätt ska kunna ge honom medicin om han skulle behöva det, men så tipsade A-K mig om att inte ha fönstret öppet under natten, för det förvärrar hostan väldigt mycket. Så ikväll stängde jag fönstret redan vid 18-tiden och hör och häpna - han har inte hostat en enda gång! Fast medicin har han fått iallafall eftersom han ändå är lite förkyld fortfarande...
När båda barnen somnat började jag och min sambo städa och när det var dags för mig att städa badrummet såg jag att det låg en leksak i brunnen, så jag ropade på Patrik.
Jag: Det ligger något där.
Patrik: Jag ser det.
Jag: Ja? Det ligger något där...
Patrik: Ja. Och det är något som inte ska ligga där.
Jag: Ja?! Det har jag också konstaterat. Kan du plocka upp den?
Patrik säger ja och plockar upp en diskhandske (som av någon anledningen ligger å badrumsgolvet). Han öppnar handsken och tittar ner i den och säger: Ja, alltså, hos er vet man väl aldrig vad man hittar...
Det berättade jag för min lilla sambo, så hon slog honom lite grann. Rätt åt dig, haha. Och nej, vårat hem är inte äckligt. Och det är framförallt inte en knarkarkvart.
För övrigt så är Olibaj's lilla kossa som har varit försvunnen ett tag hittad igen. Den låg också i brunnen och den plockade Patrik upp. Han är en snäll kille. Ibland.


Olivers lilla kossa som har varit spårlöst försvunnen ett bra tag.
Den lever nu sitt liv bland sopor. I ett sopnedkast.
Borta.

Jag faller för The Bad Guy tydligen..



Yesbox, det gör jag nog?

Du är för ful för mig...

Idag åker SamboMia och handlar. Hon ska få posta två brev åt mig. Ett brev som är klart och ett brev som jag inte riktigt vet om jag ska posta. Det känns tungt.

Och du finns väl runt omkring mig ännu?

Btw... Får man slå en gjutjärnspanna i bakhuvudet på barn som bara gnäller och skriker och är allmänt bråkiga?

Morsning korsning!

God morgon. Igår kväll var Dennis här och höll mig sällskap. Visserligen tror jag inte att jag var så bra sällskap, för jag somnade i soffan medans vi kollade på film. Vaknade till när Mia kom och sa att hon hade köpt min bästa vän Coca Cola. Jag hann inte dricka någonting av den, för Ticke vaknade och jag gick in för att få honom att somna om och samtidigt lyckades jag somna och sov hela natten lång.

Idag ska vi ner till centrum och träffa Kate & Moa, strosa runt lite och titta i affärer. Och jag ska använda upp mina 50:- som jag har fått från H&M för att jag handlat för mer än 3000:- på ett år typ. Blir nytt rouge bara, gillar H&M's faktiskt.

Blä, jag har ingenting intressant att skriva märker jag, så nu är det väl lagom att avsluta kanske?

All day long.

När jag loggade in på Blogg.se upptäckte jag att jag har typ.. Fem (?) inlägg sparade som utkast. Får se när jag har ork att publicera dom, inte just nu iallafall. Om en timme lite drygt är det dags för barnen att gå och sova. Dom sitter och tittar på Musse's Klubbhus nu. Och jag ska väl pallra mitt arsle härifrån, har suttit vid datorn i princip hela dagen.

Pappa Tobbe, Pappa Patrik, Pappa Stefan...

Idag känner jag mig helt utmattad, trots att jag inte har gjort något speciellt alls i helgen. Jag är så sjukt trött i huvudet, vet inte ens om jag orkar tänka så mycket länge till..

Christopher verkar för övrigt tro att randomkillar är hans pappa. Pappa Tobbe, Pappa Patrik, Pappa Stefan, Pappa Dennis, Pappa Niklas... You name it. Försöker tala om för honom att han bara har en pappa, men det örat vill han inte lyssna på.

Ja mej sån klajja!

God morgon. Jag och Ticke sitter och äter en väldigt långsam frukost. Han är inne på sin första macka och den började han på för ungefär en halvtimme sen. Så fort vi är färdiga med frukosten ska vi klä oss och sen gå ut och invadera några lekplatser, det är alltid roligt. Fast innan jag går ut någonstans måste jag tvätta håret, fastän det tar emot att göra det. Jag vill inte att mitt finger ska bli blött, för då börjar det blöda igen eftersom det fortfarande är ett öppet sår. Och en plastpåse på handen var ju jävligt osmidigt kan jag lova.

På torsdag ska jag fixa mitt legitimation så att jag kan få känna mig som en riktig människa igen. Man är fan inte sig själv utan sitt legg, haha. Och när jag väl har fått legitimationet så händer det grejer. Lovar.

Du betyder väl mer än någon annan, antar jag.

Det känns rätt wierd, men jag är sällskapsjuk idag. Idag av alla dagar är jag helt enkelt sällskapssjuk. Jag vill väl egentligen inte bara ha någon som är med mig, jag vill ha dig. Jag vill inget hellre nu och du är the perfect match för mig. Jag är väldigt medveten om att folk invaderar min hjärna på nolltid, jag fastnar på en gång. Eller ja, dom fastnar på en gång. Hos mig alltså, för mig. Det här är ett helt meningslöst inlägg, det vet jag. Men jag känner väl själv att jag måste få säga någonting. Men hah, vem försöker jag lura egentligen? Skulle jag säga någonting till er? Anförtro er någonting som är viktigt för mig..? Nej, det skulle jag inte. Jag tycker om människor på olika sätt, det gör väl alla, men just du... Du är bara för mycket för mig. Lämna mig ifred, lämna mina tankar. Lämna mig ensam. Du betyder väl mer än någon annan gör nu, antar jag, och jag tror inte jag skulle klara av en till som försvann, som bara blev en i mängden. Jag är bra på att inbilla mig saker och ting, men här kan jag fan inte ha fel.

Även om det så bara var för en sekund..
Jag vet att jag inte såg fel.


Det blir inget annat än sjuka barn.

Jag vet, jag är urdålig. Sämst på att uppdatera. Christopher är iallafall fortfarande sjuk, så det lär inte bli något dagis imorgon heller för honom... Vi hann iallafall komma och vara där tre dagar den här veckan, så han har ju "bara" missat fem dagar hittills. Stackaren. Det kan verkligen inte vara lätt att vara liten ibland. Jag hoppas verkligen att han blir mirakulöst frisk helt plötsligt (astman kan gärna också få försvinna då)!
Nästa lördag ska Christopher eventuellt till sin farfar i Södertälje. Jag ska försöka blinka med mina extremt långa ögonfransar mot pappa och säga snääääälla, kan inte du skjutsa oss? Det skulle ju vara alldeles ypperligt!

Just nu, här. Nu.
Jag saknar dig. Nu.

Just nu orkar jag knappt tänka, har varit lite för mycket sånt i helgen.

Vad gör solen för nytta?

Solen i Teletubbies, den som har ett litet barn i sig.. Vad gör den för nytta i det programmet egentligen?

Idag är Christopher hemma från dagis pga. ögoninfektionen. Det skulle inte kännas alldeles jättebra att skicka iväg honom till förskolan med kladdiga ögon... Och dessutom risken att smitta ner dom andra barnen eftersom ögoninfektion sprider sig som en löpeld.
Jag måste fixa frukost till oss två nu, annars kommer min mage att hungra sig sönder och samman.

Lite senare, vid lunch ungefär, sticker jag och Christopher in till stan för att träffa mamma och Petra.

Hur mycket får plats?

Varje gång jag gör pannkakor till lunch/middag så blir det alltid en sån succé. Christopher älskar mina pannkakor! Receptet får jag av min mamma och vid det hätr laget har jag nog fått det uppåt hundra gånger så nu har jag lovat mamma att sätta upp receptet på kylskåpet, precis som min bror Daniel har gjort.

Nu har nog Christopher ätit minst fyra pannkakor. Undrar hur mycket som får plats i den där lilla magen..?

Duktiga Christopher!

Jag måste bara berätta att Christopher var hur duktig som helst när jag skulle ha salva i hans ögon. Han sa inte ett ljud, han blundade när jag sa till och tittade när jag sa till. Som belöning fick han titta på Teletubbies en liten stund, han gillar verkligen dom!


Fr. vä: Tinky-Winky, Dipsy, Lala, Pow

Vi har fått massor med nya mediciner!

Christophers besök på barnläkarmottagningen gick alldeles jättebra. Fick en lång lista med mediciner utskrivet, bl.a. en salva till hans ögon eftersom han har åkt på en ögoninfektion. Direkt efter hans läkarbesök var det dags för oss att springa hem för att bli hämtade av Dennis som skulle skjutsa mig till Danderyds Sjukhus (Ortopedmottagningen). Varför jobbar alla fina, söta, snygga, vackra killar på DANDERYDS Sjukhus av alla ställen för? Besöket där gick bra, höll på att smälla till läkaren visserligen... Men hon hade ju förtjänat det isåfall, jag slår inte någon bara sådär. Hon gjorde rent min fingertopp som inte finns och fixade sjukskrivning, tre veckor från olyckans datum - alltså i söndags. Så den 6:e september är jag friskförklarad igen, men jag lär börja jobba tidigare ändå. Det tar nämligen inte alltför lång tid för det här att läka!

Tillbaka till Jakobsberg sen, ner till Apoteket för att beställa hem en Aiosol (?) Albatross. Den kommer om ungefär en vecka och då skulle Apoteket ha förberett alla mediciner också. 1100;- skulle det gå på allt som allt. Och nu har jag dessutom fått intyget från barnläkarmottagningen så att dagis kan ge honom medicin när han behöver det. Roliga tuggtabletter mot astma fick vi också utskrivet, men det hämtar jag som sagt nästa vecka.


Aiosol(?) Albatross

Ja... Nu ska jag försöka lägga lite salva i Tickes ögon. Får väl se hur det går.

Ingen legitimation, ingen bankdosa och inget bankomatkort..

För en timme sen kom Oliver in i mitto ch Tickes rum, precis när Ticke hade lagt sig ner bredvid mig för att ta det lugnt. Ungen ställer sig i min säng och hoppar i den, medans vi fortfarande ligger kvar. Men jag fräste till åt honom och sa åt honom att gå ner. NU. Han gick ner ganska snabbt...

Jag börjar känna mig lagom irriterad.. Jag har inget bankomatkort till SEB, jag har inget legitimation och nu har jag dessutom, till råga på allt, lyckats slå fel kod tre gånger på min digipass. Hur sjutton ska jag få tag i mina pengar nu då? Kan säkert fixa på något sätt så att jag kan föra över pengar till pappas konto, men då tar det väl evigheter innan jag får tag på honom ens... Äh. Jag klarar mig väl helt ok.

Fast det skulle sitta fint med ett paket cigaretter nu.

Min lycka går före din olycka.

Allting fungerar prima ballerina på dagis för Christopher. Han blir arg på mig om jag inte går därifrån, så arg att han bara sitter ner och inte gör ett skit. Så idag, tredje dagen, vinkade jag hejdå till honom och gick ner till centrum. Där träffade jag Kate och jag visade henne mitt finger. Det har ju inte läkt minsta lilla! Det blöder fortfarande lite grann när jag tar bort den där cääääpägrejen som sitter på. Det är väl bra skit?

Man sätter alltid sin egen lycka framför andras olycka. Jag är bra på sådant, tror jag. Skillat.

Jag har glömt bort att publicera det här, skrev det för en sisådär 3 timmar sen (?) kanske.

Jag är väl relativt glad...

Okej... Jag brukar vara relativt glad på min omgivning, men det här tar ju det högsta priset av alla. Jag har precis pratat i telefon, lycka på hög nivå typ. Och som pricken över i:t blir det nog en Playa Del Sol eller L Word-kväll.

Epic Fail.

Jag sitter med mitt cäääpäfinger, har precis luftat klart mitt stackars finger.

Har du sagt upp bekantskapen med Ticke, eller?

Jag skulle kunna springa omkring helt naken i lägenheten just nu, men jag tror att jag skippar den delen. Jag är trött så jag ska kolla lite HSM och vänta på Dennis och Mia som är ute och handlar.

Btw, imorse fick Mia ett sms av en killkompis till henne: "Är det lugnt om jag lånar Sandra ikväll?". Mia frågade till vad, hon var hundra på att han ville ha städat hemma, haha, men han var bara bakis och kramsjuk. Staaackars honom. Eller inte.
"Det kanske räcker med en otillgänglig och en som du kan krama på ibland?" <- Mia
"Mjo, det räcker nog gott och väl.." <- Jag



Antar att du fortfarande läser min blogg?

Det var väl ändå mig du sa upp bekantskapen med? Inte ens ett litet sms har du skickat för att fråga hur Christopher mår. Inte ett ljud har han hört från dig. Han har frågat efter dig flera gånger, vad ska jag svara? "Neeeej! Hon är INTE din moster längre, hon vill inte ha med dig att göra"? Vad tycker du? Det verkar ju liksom inte bättre än så, han är inte värd mer eller? Att du sa upp bekantskapen med mig, det kan jag ta och jag förstår det väl också. Men det drabbar Christopher, ett barn som du påstår dig älska (eller iaf påstod dig älska). Du slutar prata med mig för att jag träffade killen som du var med för typ hundra år sen (?). JA! Christopher hade också träffat honom fleeeera gånger när vi var i Riddarparken. Aha...
Det kanske var anledningen till att du sa upp bekantskapen med Christopher?

Hej, hur mycket älskar du mig och Mia idag?

Ringde Dennis och ställde den frågan, han verkade inte glad? Det borde han vara, han ska ju få umgås med mig och SamboMia ikväll och vem vill inte göra det?


Han förstår iaf pedagogerna.

Jag ska väl köra en snabb uppdatering. Dagen har varit smått katastrofal. Morgonen började helt okej, vi kom bara en halvtimme sent till dagis. Infomötet för nya föräldrar på Aspnäs förskola var helt okej. Visserligen trodde jag först att jag hade hamnat på någon jävla flyktingförläggning eller något, vem hade kunnat tro att det skulle finnas så många föräldrar på en och samma förskola som inte kan det svenska språket?! Äh, egentligen bryr jag mig inte så mycket. Huvudsaken är att Christopher förstår pedagogerna, att dom kan prata svenska obehindrat. Något annat vore ju liksom förjävligt.

Om en liten stund kommer jag blöda ur båda öronen. LÄR ER DELA PÅ LEKSAKERNA, kids.

MOR och SON


Titta, vilken fin bild mamma fixade på mig och Christopher
<3

Btw, dagens avslut på dagis..

Dagen slutade bra till slut. När vi skulle gå från dagis skrek Christopher på mig. Han var ruskigt arg! Hah, han skrek: "Mamma gå! Ticke stanna på dagis! Mamma hämta Ticke sen!". Sötnöten, ville verkligen inte gå. Imorgon stannar vi och äter lunch.

Det ska bli ett rubrik, så du får en inlägg att läsa sen

Christophers första dag på dagis gick alldeles utmärkt. När vi kom in på hans avdelning rusade han ifrån mig, så jag fick gå och leta efter honom. Han var inne på en annan avdelning med en av mina gamla dagisfröknar. När jag kom in dit så tittade hon upp och sa hej innan hon fortsatte med det hon höll på med. Så såg det ut som att hon fick någon form av snilleblixt inne i huvudet och tittade upp igen och sa "Sandra?! Vad gör du här?". Jag förklarade att jag är på inskolning med Ticke. Hon tittade på honom och så sa hon lite skämtsamt att "hade inte du varit här, Sandra, så hade jag ändå vetat att han var ett Korhola-barn!".

Face it, Korhola-ungarna är fan kända på Aspnäs.

VITO

Nu har Dennis varit en snäll pojke igen. Han köpte cigaretter till mig och SamboMia så vi slipper bli rabiata jävlar imorgon bitti. Fast vid närmare eftertanke skulle vi blivit det redan ikväll om jag känner oss rätt.. Cigaretterna hade tagit slut innan vi hade gått och lagt oss. Jäjä, whatever. Nytt cigarettmärke som jag aldrig har testat blir det idag, VITO heter det och det ser inte gott ut.

SamboMia är nog lite bannad..

Min SamboMia är nog lite bannad just nu. Telias satans mobila bredband vill inte funkelifunka, så Sandra agerar duktig och ringer dit. Jag ska skälla lite snällt och om jag inte får hjälp på en gång blir jag riktigt jävla förbannad. Ni vet hur jag kan bli då...

Huvudfotingen och trädmänniskan

Många läkarbesök blir det för mig den här veckan. Igår var jag inne på akuten, idag på vårdcentralen för att lägga om såret och på torsdag ska jag till Danderyds Sjukhus igen för att  dom ska kika på såret. Ajsing bajsing, undersköterskan som la om såret på akuten! Han hade gjort lite fel, missat att lägga någon kompress som gör att det inte fastnar så mycket i såret, så när jag var på vårdcentralen idag så var distriktssköterskan måttligt arg på uskan. Men hon fixade och trixade, slet upp såret gång på gång för att det skulle bli ordentligt. Det gjorde satan så ont!

Blir lite Waldorfläsning nu, bajs på er.

Sovdags nu!

Helt seriöst, det är dags för mig att sova nu. Ska nog försöka somna i soffan, för då vaknar jag lättare imorgon bitti och dessutom kan jag hålla upp handen i högläge under natten mycket lättare. Yes, vi säger så.


Var har det fina augustivädret som SMHI lovade oss tagit vögen?

Var glad att det var fingret och inte näsan!

Jag skulle göra middag, korvstroganoff med ris skulle det bli. Jag stod och skar den där jävla satans korven och plötsligt får jag ont i fingret. Jag ropar på Mia att hon ska komma ut i köket och när hon kommer ser hon bara en stor blodpöl på golvet. "VAD I H*ELVETE HAR DU GJORT?! PAAAATRIK! Kom hit, det är B L O D!!!" Patrik kom ut i köket och på två sekunder typ var mitt finger lindat med papper och jag var ute på balkongen och tog en cigg. Fick låna Mias telefon så jag kunde ringa till någon som kunde skjutsa mig till akuten, och till sist fick vi tag på Mias pappa som skjutsade oss till Danderyds Sjukhus. Tog ingen tid alls att få ett rum, däremot tog det tid innan läkaren kom in till oss. Shit alltså, tror inte jag känner mig riktigt redo att skriva om min avhuggna fingertopp ännu. Däremot lägger jag in några bilder fårn akuten, det var roligt där! T.o.m. i en situation inne på akuten har jag och Mia sjukt roligt tillsammans. Fast det bästa var nog lustgasen... Me lööööjk it. A lot.





Och just nu skulle jag egentligen behöva ligga i min säng och sova, för imorgon är det Christophers första dag på dagis, men jag pallar inte. Jag ska kolla lite på High School Musical, sen ska jag väl så småningom försöka sova... Fast det blir lite tomt, tråkigt nog.

Äh, vem gråter över lite spillt blod egentligen?

Playa Del Sol

Jag väntar och väntar. 13 minuter går väldigt långsamt, jag vill ner till centrum NUNUNU! Fast just nu tittar vi på Playa Del Sol, det är alltid roligt!


Ska iväg nu!


Så vi hörs sen!

Slabbiga blöjor

Jag väntar på att Christophers pappa ska komma fram till Jakobsberg, men det verkar inte speciellt lovande för tillfället. Han är väl här om sisådär 50 minuter.

Jag lyckas alltid ringa till A-K när hon är borta. Antingen är hon på väg till jobbet eller så är hon i Tjottahejti med N och hans chef. Typ.

Nu känner jag att det osar äckligt här bredvid mig, så jag ska byta en slabbig blöja. Vill du hålla mig sällskap?

Har du plåster till öronen?

Idag har jag ruskigt ont i nacken. Jag lyckades somna på soffan igår (innan klockan tolv dessutom!), när jag i själva verket bara skulle ligga där för att titta på Playa Del Sol. Sicken tur att lakanet från natten innan låg kvar i soffan då, för då var det helt plötsligt nästan lika mysigt som att sova i sängen. I natt ska jag sova i en säng, annars kommer min nacke strypa min hals långsamt - och det vill vi väl inte?

Om fyra timmar ska jag och Christopher möta hans pappa nere vid Jakobsbergs Station. Jag har ingen aning om vad Ticke och hans kära far ska göra, men jag hoppas att dom får roligt.

SamboMia börjar tröttna på att jag inte har publicerat mitt inlägg ännu, har väl skrivit på det i sisådär en timme nu, kanske? Jag tappade all inspiration för att skriva när ungarna började gnälla när vi satt ute på balkongen. Jag är kind of ganska trött på allt gnäll man får höra. Mina öron blöder väldigt kraftigt och jag har inga plåster som går att sätta i öronen.

Har du?

Vad ska svanken vara bra för?

Jag ska gå ner till källaren med Dennis. Grejerna som är i hallen står bara i vägen för oss, så dom ska låsas in. Sen ska vi titta på Playa Del Sol! Gudars, vad bra det är.
Jag har ont i ryggen, igen. Som vanligt, alltså. För ni vet väl att jag har det ganska ofta? Iallafall när Dennis är här, för han har så bra händer till att massera. Och min rygg gör ju ont, så då borde den väl få massage. Tycker ni inte det?

Imorgon ska Christopher till sin pappa. Han stannar tills på söndag och då ska jag mysa väldigt mycket med prins. Alltså på söndag, för det är ju då Christopher kommer hem. Jag har ju liksom ingen annan prins att mysa med för tillfället. Fast om ett tag har jag nog det förresten, beroende på vilkt tidsperspektiv man har.



Fick ett brev på posten idag. Det var ett riktigt "innebrev". I like it. Ska skriva klart brevet jag håller på med och skicka iväg det innan söndag, för visst borde det komma fram på måndag då? Jag gillar att skriva brev. Jag tycker om att göra det. Det är roligt. Och ja, ni har rätt. Om ni klickar här får ni nog läsa något mer intressant än det ni just har läst.

Jag har förresten duschat. Helt naken var jag. I badrummet. Utan dörr!

Jag ville bara ha dig.



Jag vet var du finns & jag vill kramas på dig. Jag vill kramas och kramas sjukligt mycket.
Jag vill bara ha närhet, once again. Det är viktigt med närhet, det har jag lärt mig.
Du är min närhet nu & jag behöver dig - min närhet. Här hos mig. Nu.



Jag vann fighten med Christopher.

Idag är det lycka i mitt sinne. Mias vän S kommer hit och hjälper oss att slänga saker i grovsoprummet, för det blir inte gjort annars... Vi är alldeles för lata and some of us is pregnant. Damn it, liksom. Men vi har löst det på annat sätt.

Christopher lyckades precis drämma en leksaksbil rätt på mitt ögonbryn. Det gjorde satanihelveteont! Han har varit inne i rummet i en kvart nu för att han vägrar säga förlåt. Vem som vann? Jag vann såklart! Han sa förlåt till slut, efter mycket tjat och gnat och rättviseprat.

Slå mig aldrig med en leksaksbil på ögnbrynet, för jag blir Hulk #1.

Ang. bajsschemat.

Igår kom som sagt någon gubbe från JHAB och plockade alla innerdörrar i lägenheten. Han plockade alla dörrar utom bajsdörren. Vi slapp den, han tar den senare. Konversationen oss emellan var ganska rolig. Vi gnällde lite över att vi skulle vara tvungna att bajsa med dörren öppen.
Han säger: Men ni har ju säkert sett varandra nakna TUSEN gånger förut!
Jag och Mia i kör: Eh.. Neeeej!
Han säger: Men ni måste ju ha hört varandra skita iallafall?
Mia säger: Nejnejnej!!!
Han säger: Men ni har väl pruttat inför varandra någon gång?
Jag pekar på Mia och säger: HON har...
Han säger: Då gör vi det alla tre, jag böjar och så gör vi det en gång var.



Nyss på balkongen.
Jag säger: AJ min mage!
Mia säger: Vad är det?
Jag säger: Jag tror jag har ägglossning.
Mia säger: Go and fuck..
Jag säger: Med vem då?
Mia säger: D-D-D-D... Du-vet-vem!

Bajsschema.

Nu ska vi göra upp ett bajsschema också. En gång om dagen får vi bajsa. Jag kommer passa på när SamboMia är på jobbet. Shit, vad jag kommer sitta inne på toaletten då. Bokstavligt talat.

Jag ska faktiskt passa på att kissa nu när vi fortfarande har en dörr. Det har SamboMia redan gjort.

Vem vill bajsa med öppen dörr?

Jag har ett liv. JA! Ni läste rätt. Jag har verkligen ett eget liv. Visserligen är det väl inte så bra alla gånger, men jag försöker göra det bästa möjliga av situationen. Situation S A N D R A typ. Jag ska starta ett eget företag där jag anställer alla som har ett liv. Ett liv som inte är så bra alla gånger, för vem vill inte ha en anställning? Gosh. Jag börjar tröttna på det här. Mitt liv kommer ta slut idag. Det kommer påbörjas igen om två veckor ungefär. JHAB kommer hit och hämtar varenda dörrjävel, inkl. toalettdörren (!), så vi kommer få bajsa med öppen dörr. Hur fäscht känns det på en skala? Öppnar ytterdörren och kikar in: Nämen! Sitter du på toaletten och klämmer? Trevlans, liksom.

Så nej. Mitt liv är inte så bra alla gånger. Vem vill sittaoch skita med öppen dörr?

En hel dags städning väntar. Godmorgon förresten.

Godmorgon. Eller säger man så när man vaknat på fel sida? Jag är helt stel i kroppen, nacken värker, ryggen ömmar och huvudet bultar. Som om ingen annan färtjänar värk i kroppen mer än vad jag gör?

Christopher får titta på Teletubbiesnu medeans jag städar i vårat rum. Måste bädda rent, lägga in rena kläder i byrån och garderoben och så ska jag nog dammsuga. Yes, känner mig inte ett dugg taggad inför en hel dags städning... Igen.

Men jag klagar iallafall inte. Jag gör det jag ska göra.

Du får inte låna min säng.

Jag trodde att jag kunde lita på SamboMias omdöme, men icke.
"Sandra, kan inte du sova borta i helgen så kan jag och Patrik låna din säng så slipper vi väcka Oliver?"

För i h*elvete, kvinna! Get a room någon annan stans. Ta inte mitt. Och inte min säng. Min säng ska jag ha till min grabb sen, det vet du.

LöveH.

I need to get laid.

Jag vet ärligt talat inte om jag orkar längre. Det är så J*VLA mycket att städa i den här lägenheten, så jag vet knappt var jag ska börja. Köket är iallafall klart nu. Shit, det här är inte det jag vill skriva egentligen kom jag på NU.

Ungarna har tittat på Teletubbies (som vanligt) innan läggdags. När filmen var slut stängde vi av och la barnen i varsin säng och sa godnatt. Sen gick jag och SamboMia ut på balkongen och satt där i säkert en halvtimme. Plötsligt hör både hon och jag att Teletubbiesarna börjar sjunga, så vi kikar in genom fönstret och ser att Teletubbies har startat... Och inget av barnen är uppe, katterna var ute på balkongen och det var ju jag och SamboMia också. Wierdo.

SamboMia och ElSandro är ett radarpar. På kvällarna sitter vi i varsin soffa med varsin laptop i knät och pratar med varandra... På MSN. Vi är störda, men we like it. Och folks, min SamboMia har inte blivit våldtagen. Hon bresade på benen frivilligt. Face it och gå vidare. Du ska vara lycklig över att ha fått en liten stund av SamboMias dyrbara tid, hon tyckte om dig iallafall. Ovanligt, men sant. Mia är min jefla bög, min LöveH.

ElSandro måste nog också få sig ett nyp eller 16, just like SamboMia. Jag går sönder snart, kanske?

Romeo, take me somewhere we can be alone..

Jag säger: men urk, jag vill kramas på dig.



Jag håller på att städa köket. Ska fortsätta med vardagsrummet och hallen efter det. Sen är det dags att tvätta mer smutsiga kläder! Shit, känner mig sjukt taggad på att städa idag... Av någon konstig anledning.

Smarrig kladdkaka och negerbollar

Nu har jag städat HELA badrummet och tvättat tre maskiner tvätt, så nu när jag har varit så duktig ska både jag och Christopher baka en kladdkaka! Jag tror att vi ska baka negerbollar också, supersmarrigt.


Jag och Christopher för lite mindre än ett år sen.

Sovmorgon!

My lovely SamboMia ger mig sovmorgon imorgon. Hon tar med sig Christopher när hon ska lämna Oliver på dagis och så kommer hon och min pluttson hem vid elva - lagom till unch. Så imorgon ska jag försöka vila till åtminstone halv elva.
Jag och Tobbe var på föräldramöte på dagis idag och det verkade vara riktigt bra! Jag vet att det finns åtminstone två stycken dagisfröknar kvar där som jobbade när jag var liten, ska försöka få syn på dom någon dag sen. Christopher skulle ju egentligen ha börjat på dagis imorgon, men vi har skjutit upp inskolningen lite med tanke på hans förkylningsastma. Jag ska bara ringa dit dagen innan han kommer och säga till att han är frisk, flr då planerar dom den dagen efter honom. Inskolningsdagarn är 9-15, men man får självklart gå tidigare beroende på hur barnet och föräldern känner sig.

Lokalerna var mycket mindre än vad jag mindes att dom var, men så var jag ju själv ganska liten när jag gick där.


I Riddarparken förra veckan med Christophers mormor.



No mercy, bruden.

"Ändå gjorde du det?" Ja, det gjode jag! Och jag ångrar mig... Inte.

Nu börjar jag tänka igen. En riktig vän hade väl stått upp bakom mig, sagt att hon stöttar mig vad som än händer - även fast hon inte gillar det? Fast den här jävla vännen gjorde inte det. Istället sa hon upp bekantskapen med mig. Jag ljög den där vännen rätt upp i ansiktet och jag skäms inte. Haha, liksom förlåt för vad jag tycker, tänker, känner, ser? Jag var väl inte heller en riktig vän, jag ljög ju. Jag ljög ganska mycket, men inte så länge, för jag var rädd att förlora en väldigt bra vän. Jag "prioriterade bort" henne, svek henne, ljög henne rätt upp i ansiktet och gick bakom ryggen på henne. Saker och ting hade redan hänt när den där vännen förbjöd mig att träffa killen. Sen när fick hon äganderätt på killar?
Jag vet, jag L J Ö G för henne, men jag skäms inte ett dugg. Det kanske är lika bra att det blev såhär och det är nog som hon säger: Hon förlorade mest på det.

Det är dags för en cigarett med PreggoMia, sen är det nog toaletten som gäller.



If only you..



Jag sa det rakt i DITT fejs.

Konstigt nog har flera stycken som jag inte har pratat med på ett bra tag kontaktat mig nu under kvällen och frågat mig om jag är gravid. Ni är bara intresserade av mig när ni eventuellt kan få ut något av mitt umgänge. Låt mig vara istället. Ni är ju inte riktigt friska... Jag har inte sagt att JAG är gravid, men jag har heller inte sagt att jag INTE är det. Vill jag berätta något för allmänheten så gör jag det, det är väl inte mer än rätt att jag får bestämma över mitt liv själv?

Och ni som frågar mig om jag är på smällen och sen inte svarar när jag frågar er något eller försöker föra en normal konversation: Fuck off and die, du är för ful för mig! Och din morsa går för en hundring.Jag sa det rakt i DITT fejs.

Gravid igen, han ska bli storebror!

Jag och SamboMia svullar. Vi ska bli tjåååcka och fäta. JAg ska gå ut i köket och poppa popcorn i en kopp och blanda hemmagjord hallonsaft. KAnske koka en kopp kaffe också?


Lyckliga gatan..

Ambulansåkning.

Det blev en ganska jobbig natt... När jag skulle gå och lägga mig hörde jag att Christopher knappt kunde andas, det lät verkligen jätteansträngt. Jag ringde då till 112 och dom skickade ut en ambulans till oss. När ambulanspersonalen kom upp i lägenheten tittade tjejen på Christopher och sa "Han har ju fin färg i ansiktet och är inte blå om läpparna, så han mår nog bra". Visst, han kanske mår bra egentligen, men det är andningen han behöver hälp med. Han måste få medicin som utvidgar luftrören, som får honom att andas normalt igen. Jag hade väl inte åkt in med honom om jag inte var orolig för honom?
Väl inne på akuten fick vi väl inte världens bästa bemötande. En sköterska kom in i rummet och lyssnade på Christophers lungor, tittade i hans öron och kände lite på magen. När hon var klar sa hon att en läkare skulle komma in alldeles strax (klockan var nu halvtre) för att ge honom Ventoline och Arenalin som han skulle få andas. När klockan var tjugo över tre (!) kom en sjuksköterska in med andningsmasken och sklle ge Ticke medicinen, men hon upptäckte då att hon hade glömt själva medicinen så hon skulle springa iväg och hämta den. När det hade gått ytterligare 15 minuter kom hon tillbaka med medicinen och skulle ge honom den. Med tanke på att allting hade tagit mer än en timme så var Christopher ganska slut vid det här laget så han var inte särskilt pigg på att medicineras, men det gick ändå.
Nästa gång han skulle andas var ungefär 20 minuter senare. Dengången gick det jättebra, vi räknade tillsammans ända upp till tolv, älsklingen är så duktig så! Direkt efter att han hade andats klart sa sköterskan att vi kunde åka hem. "Men hör inte du hur han andas? Han låter ju som en människa som knappt har någon luft kvar i lungorna..". Ja, jo. Visserligen, tyckte väl sköterskan. Vi fick stanna kvar till kvart över fem, sen blev vi hemskickade. Jag frågade om vi kunde få sjukresa med taxi hem, men det gick inte. Landstinget har nämligen inte råd med att ha massa sjuka människor som åker med sjukresa. Man får bar ta sjukresa om man inte kan gå eller om man är blind.. Typ. Jaja, det var inte en så big deal, men jag tycker ändå att man kunde få någon form av hjälp att ta sig hem. Tänk om jag inte haft några pengar/bussremsa så jag inte hade kunnat ta mig hem? Skulle vi få stanna kvar på sjukhuset då tills vi kom på någon lösning?

Btw, ny kategori för det här, va?

Astman hänger fortfarande med...

Usch, det är inte alls roligt när Christopher har astma. Jag har gett honom både alvedon och hans astmamediciner, men febern verkar inte sjunka och astman ger sig inte. Om inte astmas har blivit bra tills imorgon ringer jag vårdcentralen till att börja med, dom borde ju ha andingshjälp för småbarn. Om inte dom har det, får dom skicka oss vidare med sjukresetaxi eller något sådant, för då lär jag ju behöva åka in till KS med honom.

Jag måste hänga lite tvätt innan jag går och lägger mig, för då är det bara för mig att slänga igång en ny maskin imorgon bitti. Det var väl allt för mig den här gången, see you!

Brev 3+4

Efter dagens bilresa, bussresor och tågresor är jag och Christopher hemma igen och nu är Christopher sjuk på riktigt. Han har feber, 38.8 (normal för honom är 36.5), och dessutom svårt att andas. Jag har gett honom medicinen, men flr tillfället hjälper den inte. Jag ska ge honom medicin var tredje-fjärde timme nu och blir det inte bättre till slut så får jag helt enkelt åka in med honom. Jag hoppas verkligen att jag slipper göra det, för det är så tråkigt att behöva åka in varje gång han får astmabesvär...



Jag fick brev idag igen, måndagar är bra dagar för mig tydligen! Två brev idag igen, fast i samma kuvert då. Försöker knåpa ihop ett litet brev just nu så jag kan skicka iväg det imorgon, för då har mottagaren brevet på onsdag.
På tal om onsdag; Ticke skulle ju börja på dagis då, men jag har skjutit upp den eftersom han är sjuk. Vet dock inte när han ska få börja istället, det blir ju så himla tokigt med tanke på att hans pappa har semester i september och det är planerat att pluttson ska vara hos honom åtminstone 2 (?) veckor. Vi ska ta upp det med dagispersonalen imorgon, för dom kanske har något bra förslag på hur vi kan göra.

Jag ska skriva klart brevet nu och ta tag i disken efter det!

Hemresa.

Jag och Ticke åker hem idag. Jag är ju så dum så jag glömde hans astmamedicin hemma och nu har han börjat andas lite tungt. Så nu ska vi säga hejdå till Sofie och Jack-Dylan och bege oss hemåt. Återkommer sen!

Fotograferad av DN

Jag är hemma hos Sofie nu och ska alldeles strax lägga mig i sängen för att sova. Jag har fått tillbaka den där jobbiga huvudvärken, så jag hoppas att den släpper tills imorgon!

När jag mötte upp Sofie och Jack-Dylan inne i stan idag så kom det fram en kvinna till oss. Hon frågade om någon av oss (Sofie eller jag) skulle gå tillbaka till jobbet imorgon från semestern. Jag sa att jag skulle det, för jag har ju typ haft semester och då berättade hon att hon kom från tidningen DN och höll på med en enkät. Hon ställde några frågor om vad jag tycker om att komma tillbaka till jobbet, vad jag jobbar med och så. Kvinnan hade även med sig en kille som fotograferade både mig och Ticke och om jag nu hamnar i DN så kommer jag dränka alla tidningar, haha. Jag såg nog ut som hej-kom-och-hjälp-mig! Håret var helt ofixat, mina ögonbryn var väldigt ojämna och resten behöver vi inte ens tala om.

Nej, nu känner jag att det börjar bli dags för sängen.
Godnatt, sov gott! Hörs imorgon.

"Jag vill hålla bebisen, mamma!"

Vi är hemma hos hos Sofie nu. Skönt som fan att vara ute på landet. Och ja, jag har mitt mobila bredband med mig, så jag lär ju blogga sen igen.
Ikväll ska vi äta massor med chips, godis och dricka massor av läsk. Till det blir det nog en mysig film också.

Nu ska jag ta Christopher som är Sveriges veligaste barn.


Svart på vitt - här är Sofies barn och mitt barn.

En biltur i natten.

Jag gick ut igår. Det var tänkt att jag skulle ha mött Deniiiiiz utanför Druvan, men han segade sig, så jag gick hem till mig och Mia istället. Jag skulle ju ändå upp dit, så det var ju inte direkt någon omväg... När klockan var typ tio i ett kom Deniiiiz och hämtade upp mig strax nedanför Volvobacken. Gosh, jag älskar att åka bil på natten. Det är inte speciellt roligt eller så, men... Vi hämtade lite folk, skjutsade hem dom, hämtade lite fler folk så det blev en tur till Täby missinassen. Sen fick jag skjuts hem, klockan var då tio i fem och jag var trött som ett annat åbäke. Fast jag hade säkerligen kunnat vara ute och åka ett tag till utan att somna!

Att åka bil mitt i natten är mysigt.

Idag ska jag och Christohper åka hem till Sofie och Jack-Dylan. Vi har ju aldrig varit där, så det ska bli kul att stanna där över natten. Men vi får se om vi åker hem imorgon eller på tisdag... Det beror helt på.

Tjoflöjt?

Jag ska ut på promenad. Dennis stressar mig. Jag äter ett ägg och jag vill äta upp det. Stressar man mig när jag äter blir jag inte glad, lär er det.

Men som sagt; Jag äter ett ägg och ska snart ut på promenad. En bra idé inför promenaden är kanske att prata med pappa och Camilla så att dom vet om att jag går ut? Och så kanske det är bra att jag har nycklar så jag kommer in igen, haha. Nu är ägget slut. Nu ska jag bara dricka upp mitt te, sen går jag.

Bara för att jag är rastlös just nu.

ALLA TJEJER SKA GÖRA TESTET!


KÄRLEK:
Är du kär just nu? -
Nee.
Har du någon kille just nu?
- Nee.
Har du dumpat någon? - Yes.
Har någon dumpat dig? - Ja.
Har du sagt att du gillat någon för skojs skull? - Kanske råkat?
Vem kysste du senast? -
Yesboxallright.
Vem kramade du senast? - Ticke! <3
Är det okej att din kille hånglar med en annan tjej? - Har inte kille nu, men det skulle inte vara okej om jag hade det.


SKOLA:

Är du duktig i skolan? -
Ibland var jag det :)
Har du bra betyg? - Nee.
Har du fått göra om ett prov någongång? - Nee.
Har du fått ett bra resultat på ett prov? - Yesbox, alla rätt.
Sköter du dej i skolan? - Ibland gjorde jag det :)
Har du tuggat tuggummi under skoltid? 
- Apselut.
Haft mobilen på lektionstid? - Yesbox.
Fått skäll av en lärare för att ha snackat i telefon? - Jaaops, det har jag nog.

FAMILJ:
Hur många är ni i din familj? -
Flera stycken.
Du bor tillsammans med dina biologiska föräldrar? - Nee. Med min älsklingsgrabb Ticke.
Trivs hemma? - Jaaops.
Har rymt hemifrån för att du inte orkat med familjen? - Yesbox.
Har skrikit och slagit din mamma? - Skrikit, men inte slagit.
Har fått en rejäl utskällning på sistonde? - Nee.
Har kallat någon i din familj för diva, idiot, cp, osv.? - Yesbox.
Du älskar din familj oavsett vad som händer? - Jaaops <3


VÄNNER:
Du har vänner? -
Jaaops. Några stycken om man inte räknar med vissa andra.
Du brukar vara med? - Mina favoriter :)
Vem/vilka var du med sist? - Mia & Deniiiiiz <3
Älskar du dina vänner hur dom än ser ut? - Fula människor is teh shit. Det gör ju bara att du blir snyggare! ;)
Är det okej att ha kill-kompisar? - Jaaops, det är väl klart?
Har du pussat någon av dina kompisar? - Jaaops, det har jag minsann gjort!
Skulle du kunna döda någon av dina kompisar? - Det är olagligt att döda folk.
Har du blivit av med någon vän på sista tiden? - Haha, jaa ^^

FJORTIS:

Du sminkar dej varje dag? -
Jaaops.
Putar med läpparna på kort? - Nee.
Tar kort på dina bröst? - Nej?
Använder foundation på läpparna? - Nej?
Super dej packad varje helg? - Nej!
Du har kysst en tjej? - Jaaops, det har jag minsann gjort!
Du plattar håret och har en typ av fjortisfrsyr? - Nej, det tror jag väl inte?
Ditt hår är knallblont? - Bara lite :)

ALKOHOL:

Har druckit alkohol? -
 Jaaops.
När drack du alkohol senast? - När jag, Mia och några till var på Hirschen..
Vad var det för sorts alkohol? - Öl, cider, vin, drinkar. Typ?
Brukar du dricka alkohol? - Sometimes.
Har du druckit öl? - Jaaops.
Tycker du om öl? - Lapin Kulta for teh win.
Har du varit full? - Jaaops.


KRIMINELLT:
Ange tre saker du snott? -
Ögonbrynspenna, kärlek & tändare.
Är det okej att vara kriminell? - Nja, inte helt ok kanske.
Vill du bli kriminell? - Neej.
Varför gör du sånt här? - Test? Försöker roa mig själv...
Skulle du sno en bil om du inte orkade gå hem? - Ap-selut. Inte.
har du suttit i fängelset? - Neej.
Vill du hamna i fängelset? - Neej.

DÅLIGA TIDER:
Vart på dåligt humör den senaste tiden? - Jaaops, det har jag nog.
När grät du senast? - Fredagen den 31:a juli.
Du har gråtit över en kille du inte kunnat få? - Jaaops, det har väl ganska många tjejer gjort, I guess?
Du har slagit ner någon? - Hm?
Du har skadat någon med flit? - Hm?
Har du någonsin viljat döda någon? - Ap-Selut!
Vem bråkade du senast med? - Haha.


ÖVRIGT:
Motto? -
Det du inte kan få ska du inte tråna efter.
Film? - TV?
Lyssnade senast på? - Fuck off and die!
Var det här kul? - Jag är rastlös, vill bara ha någonting att göra nu!


Allt blev suddigt...

Nu sover Christopher i godan ro och jag är fortfarande lika rastlös som jag var för.. en halvtimme sen? Sicken tur då att jag har lite att göra med bilderna i min telefon! Jag ska nämligen föra över flera bilder till min dator, via BlueTooth! Jobbigt läge, för det tar hundra år typ men då har jag iallafall någonting att göra en liten stund.


På väg hem till Christophers morfar och Camilla igår.

Nej, nu funderar jag starkt på att inte sitta inne. Gå ut och gå, göra någonting ruuuuligt. Vadsomhelstskullegöramiglitegladarejustnu!

Tusen liter överskottsenergi säljes till högstbjudande!

Men det är inte Christophers överskottsenergi som säljes..!

Jag är så fruktansvärt rastlös just nu. Ikväll är en sån kväll då jag egentligen vill jobba på Pergola. Men nej, jag ska inte dit. Jag ska inte ut överhuvudtaget. Eller jo, ut ska jag säkert. Funderar på att ta en liten promenad, lyssna på musik på högsta volym och bara gå. Bort mot Säby Gård kanske? Eller så springer jag Järfälla runt tusen gånger, för jag kommer lik förbannat ha lika mycket överskottsenergi ändå. Christopher fick vara uppe lite längre idag, han ligger i sängen nu och försöker varva ner med sin flaska varm mjölk.

Nu måste jag se till att bli av med lite energi, jag ska ju för sjutton sova i natt också!

När vägarna möts.

Nu sitter vi i bilen. Jag, Christopher, papa och Camilla. Vi åkte till Lillsjön i Kungsängen för att det är Lillyran, men det var ingenting att titta på... Nu står vi någonstans mellan Stäket och Kungsängen och väntar på att bron som är öppen ska stängas. När vägarna möts igen kan vi åka!
Jag tror att jag ska kolla med pappa om jag kan få vara barnledig ett par timmar ikväll, det skulle vara ganska skönt att komma ut och göra någonting ovanligt. Om man nu kan kalla en promenad (?) för något ovanligt?

YES! Nu stängs bron och vi kan äntligen börja rulla igen..

Nya möjligheter.

Nu är vi hemma hos pappa och Camilla. Christopher gick och la sig i sängen i princip på en gång när vi kom hit och så ropade han att han ville ha varm möjlk. Och eftersom jag är en så snäll mamma så fick han självklart det.
Just den där varma mjölken vill ha ha varje kväll, annars tar det hur lång tid som helst för honom att somna. Mjölken är hans välling, bara det att ända gången han dricker välling är när vi är hos A-K och N. Fråga mig inte varför, för det vet jag inte.

Imorgon ska jag jobba ett par timmar, bara för att känna efter hur det känns för mig och självfallet för att min nya chef ska se vad jag går för. Ska bli spännande! Jag har ju visserligen jobbat där för flera år sen, men det är så mycket nytt att lära sig på en gång... Det finns så mycket nya möjligheter för mig att utveckla mig till något mer på det här jobbet.

Bloglovin.com



Följ min blogg med bloglovin!




Nu är det slut på äventyr!

Nu är det slut med äventyr för våran del idag. Vi kom till Riddarparken strax innan klockan elva. Det första Ticke gjorde när vi kom dit var att leta efter "motorcykeln" och när han hittade den åkte han iväg med en väldans hög fart. Han har verkligen fått in snitsen med sina ben, hur han ska göra för att få upp farten till MAX!
Det ända som är kvar att göra av den här dagen är att gå hem till pappa och Camilla. Vi ska sova där i natt, för imorgon börjar jag jobba klockan nio(!).

Sen vi kom hem har jag tvättat en maskin och fixat i ordning i mitt och Tickes rum. Nu är det dags att hänga tvätten och slänga i en ny maskin... Jag kanske hinner tvätta en till innan vi går iväg sen.

Riddarparken once again!

Jag vet inte riktigt vad jag har för planer idag. Det enda som står relativt högt på listan är att hänga tvätten och gå ut med kattäcklet som jag tömde igår. Usch och fy alltså! Jag vet inte riktigt om jag är särskilt sugen på att skaffa katt sen när jag och Christopher får egen lägenhet, för om man glömmer bort att tömma lådan en endaste dag stinker det i nästan hela lägenheten. Det är inte speciellt mysigt...

Det lär väl bli Riddarparken för mig och Chistopher en liten stund innan lunch.

Edit: Anna-Karin ringde, så det blir Riddarparken på en gång. Skriver mer senare!


Det blev en bra dag till slut!

Den katasrofala morgonen övergick till en relativt lugn och stillsam dag. Vi gick ner till Riddarparken för att träffa Christophers morfar en stund. Ticke fick en glass och jag drack mitt efterlängtade kaffe. Efter en timme ungefär reste vi oss och gick därifrån, bort till BVC där vi skulle möta upp Sofie, mamma, Jack-Dylan och Sofies vän J. Min lille grabb fick hålla i Sofies lille grabb en stund (med hjälp av mig) och han var så himla stolt!



Mamma följde med mig och Christopher upp till Höjden för att jag skulle hämta henens Gina Tricot-linne som hon köpte häromdagen när vi var i stan. Så efter det gick vi ner till Riddarparken igen (bara andra gången idag!). Ticke fick en glass (bara andra glassen idag!) av sin mormor och jag fick en kopp kaffe som jag inte svepte i mig. Kaffet smakade verkligen sunkigt, det är mycket bättre när Sven och Anders jobbar. Då är kaffet alltid färskt! Mamma gick efter inte alls lång tid, hon skulle möta upp Sofie och åka hem.



Vi passade på att ta en promenad bort till Säby Gård när mamma hade gått. Det är verkligen fint där! Ett stort naturområde, skönt att ströva omkring i när man har barn med sig. Fast det är inte alls lika roligt när man ser en skylt som i princip varnar för betande kreatur. Jag tyckte det lät lite läskigt, så vi vände om istället, trots att Ticke inte ville det.



Vad ska man göra egentligen?

Världens värsta morgon har nog passerat nu... Christopher vaknade innan klockan sex (!), han som alltid sover till tidigast sju, halv åtta. Han vaknade iallafall och det första han gjorde var att skrika "Jag vill se på Teletubbies!". Alltså, ursäkta mig.. MEN JAG ÄR INTE DÖV! Han var rena rama gangstern imorse! Han slog mig, sparkade mig, skrek på mig... Och det var just imorse som jag kände att jag kanske inte har lyckats SÅ BRA med mitt föräldraskap. Jag hoppas verkligen att Christopher lugnar ner sig när han börjar på dagis, för om det fortsätter såhär kommer han ha en mamma som känner sig lastgammal inom en snar framtid.

Men frågan är: Vad gör man egentligen när barnet håller på sådär?

"Mamma! Det är Tinky-Winky!"

Jag och Christopher tog oss tid till en liten promenad. Jag hade tänkt att vi skulle promenera bort till Säby Gård och titta på hästarna, men vi hann inte ens komma till bananhusen (där Christopher f.ö. kommer gå på dagis!) innan han somnade. Tji, fick jag. Men jag hittade en mysig parkbänk som jag slog mig ner på och så skrev jag ett brev. Eller ja, ett brev och en blankett blev det visst.

Just nu sitter Christopher och tittar på Teletubbies. Han blev så himla ledsen förut när Oliver fick ett dockhus, så han bara grät och grät helt otröstligt. Jag försökte trösta honom med allt möjligt, men ingenting dög - ända tills han fick syn på Teletubbiesskivan. Så nu sitter han i soffan och jag står i köket och emellanåt ropar han på mig: "Mamma! Det är Tinky-Winky!".

Ja, Christopher. Det går liksom inte undgå att se (höra!) att du tittar på Teletubbies...

"Jag vill klia mamma på ryggen!"

Underbara barn alltså! Helt plötsligt från ingenstans satte han sig bakom mig i soffan och började klia mig på ryggen. När jag frågade honom vad han gjorde svarade han "Jag vill klia mamma på ryggen!" och fortsatte. Efter ytterligare en stund slutade han och knackade mig på axeln. Så sa han "mamma är snäll" och så såg han lite eftertänksam ut. "Får jag godis nu?". Det finns alltid en baktanke med allt, tänk på det! ;)

Det regnade på oss igår.

God morgon! Idag ska vi bosätta oss vid plaskadammen som ligger uppe vid oss. Vi ska göra i ordning lite lätt lunch och ta med oss. Barnen kommer säkert tycka att det är jätteroligt, iallafall Christopher. Han älskar nämligen allt vad vatten heter!

Igår när vi hade varit inne i stan och träffat min mamma åkte vi, alla tre, tillbaka till Jakobsberg. Vi hade tänkt sitta Riddarparken i en halvtimme ungefär, men när jag precis hade beställt kaffe och5575 stod och pratade med en bekant till mig så öppnade sig himlen och regnet ÖSTE ner! Jag blev dyngsur och kall och Ticke blev nog minst lika blöt som mig...


Vi bosätter oss i vardagsrummet

Om en liten stund ska jag lyfta över Christopher från sängen till bäddsoffan ute i vardagsrummet. Vi ska nämligen bosätta oss härute ett par nätter nu när Mias vän är på besök. Vi båda två tyckte att det skulle vara mest humant mot henne om hon fick ta min säng och sova i.

Jag får inte glömma bort att ringa till vårdcentralen imorgon bitti. Jag måste boka en tid till min husläkare så att vi kan ta blodprover och sådant som behövs för att de ska kunna se vad problemet med mitt huvud är. Huvudvärk i fem veckor i streck är en ganska svårspelad match - speciellt när man har ett barn som man ska orka ta hand om hela tiden. I lördags mådde jag så dåligt pga. huvudvärken så jag trodde ett tag att jag skulle tuppa av. Då hade jag ju dessutom tre barn att ta hand om, så det var inte så roligt...

Jag har lyckats med mitt föräldraskap!

Idag är en dag när det verkligen har känts att jag har lyckats med mitt föräldraskap. Det är viktigt att man känner så ibland, det uppväger verkligen alla gånger man känner sig totalt misslyckad. Christopher har uppfört sig exemplariskt nästan hela dagen. När vi gick hemifrån höll han mig i handen tills vi kom ner till bilvägen. Då tittade han på mig med allvar i blicken och sa: "Måste vara försiktig, det kommer bilar." och så satte han sig i vagnen - utan att bråka.
När vi satt på perrongen och väntade på tåget frågade han om han fick sitta på bänken och det fick han göra. "Måste sitta stilla då!" sa han och satt lugnt och snällt. När tåget kom satte han sig i vagnen och satt kvar tills vi kommit på ordentligt. När tåget började rulla frågade han om han fick sitta på en egen stol. Som sagt; Han har verkligen varit en helt underbar son idag!

Jag ska gå iväg till ICA och köpa lite snacks till mig och Mia så vi har något att mysa med ikväll. Dags för mig att gå nu, annars hinner väl ICA stänga innan jag väl har rest mig upp från stolen.

Grattis lillasyster Sofie!

Jag vill förresten passa på att gratulera min lillasyster Sofie en gång till!
Hon födde en helt underbar pojke den 28/7, en liten Jack-Dylan blev det.


3200 gram lätt och 49 cm. kort var han. Underbara grabb!

Friska grabben blev sjuka pojken igen..

Christopher vaknade imorse hur pigg som helst och feberfri. Han var glad och alert och lekte mer än gärna. Så jag tog med honom ner till Riddarparken där han fick leka av sig. Men mitt i leken kom han bort till mig och såg alldeles sliten ut, stackaren. Han kändes lite varm, så det fick bli en sittning i vagnen istället.
Febern har fortfarande inte släppt helt, men nu vill jag inte ge honom massa febernedsättande. Jag tycker det är bättre att låta febern härja ut ordentligt, för då försvinner ju bakterierna i kroppen - och det är väl det ända positiva med feber?

På lördag och söndag ska jag jobba på mitt nya jobb. Fast egentligen är det nygammalt eftersom jag har jobbat där tidigare, nu är det tredje gången gillt! Vi kommer skriva anställningsbevis när jag börjar jobba på lördag, det är ju mer än vad man gör på Pergola där jag jobbade tidigare. Och dessutom så var lönen läskigt låg, nu kommer jag få ut ganska mycket mer än vad jag fick från Pergola. Stackars tjejer som jobbar där nu, de får ju minst lika dåligt betalt som jag fick. Fast å andra sidan... Det är inte min huvudvärk längre!

Nu har jag nog varit uppe alldeles för länge för mitt eget bästa, så nu säger vi GOD NATT!

Sjukling blev friskling

Jag trodde att Christopher skulle vara sjuk ett par dagar eftersom han hade så hög feber igår. Men inte då! Han har inte minsta lilla feber idag och han är så pigg som han brukar vara. Det var ju skönt att han inte skulle gå och bli sjuk nu precis innan inskolningen på dagis börjar.
Nu ska jag ta itu med lite av vardagens bestyr, med andra ord; hänga tvätt.

Bloggar jag helst läser

Det finns hur många bra bloggar som helst att läsa, men de jag läser helst just nu är

Egentligen har jag ganska många fler som jag följer regelbundet, men just de här tre är så... YEY!

Sjukling

Christopher är sjuk igen. Han har feber, närmare bestämt nästan 40 grader! Jag tog honom till närakuten tidigare på kvällen och då hade han 40,1 grader. Läkaren gjorde ingenting åt saken, vi blev hemskickade med ordniationen att ge honom Ipren och Alvedon samtidigt, för då går febern ner. Det är ju det jag har gjort hela dagen! Nu är ju jag visserligen ingen läkare, men det är väl aldrig bra att överdosera mediciner, även om det bara är den febernedsättande effekten man vill åt?
Jag hoppas innerligt att min sjukling blir frisk snart, för det kan verkligen inte vara roligt att vara så trött och hängig hela tiden..

Premiär!

Nu är det premiär för min nya blogg. Jag har ju en annan lösenordsskyddad blogg som bara är till för mina allra närmaste (eller bara för mig, egentligen, men om mina vänner vill läsa så får dom göra det). Jag ska verkligen göra allt för att försöka hålla mina aggressioner borta från den här bloggen, för nu är jag trött på sånt.
I den här bloggen kommer jag skriva om min och Christophers vardags. Punkt så. Det räcker.

RSS 2.0