Det känns rätt wierd, men jag är sällskapsjuk idag. Idag av alla dagar är jag helt enkelt sällskapssjuk. Jag vill väl egentligen inte bara ha någon som är med mig, jag vill ha dig. Jag vill inget hellre nu och du är the perfect match för mig. Jag är väldigt medveten om att folk invaderar min hjärna på nolltid, jag fastnar på en gång. Eller ja, dom fastnar på en gång. Hos mig alltså, för mig. Det här är ett helt meningslöst inlägg, det vet jag. Men jag känner väl själv att jag måste få säga någonting. Men hah, vem försöker jag lura egentligen? Skulle jag säga någonting till er? Anförtro er någonting som är viktigt för mig..? Nej, det skulle jag inte. Jag tycker om människor på olika sätt, det gör väl alla, men just du... Du är bara för mycket för mig. Lämna mig ifred, lämna mina tankar. Lämna mig ensam. Du betyder väl mer än någon annan gör nu, antar jag, och jag tror inte jag skulle klara av en till som försvann, som bara blev en i mängden. Jag är bra på att inbilla mig saker och ting, men här kan jag fan inte ha fel.