Vulkanutbrott nere på gården!
Talang 2010 är på TV nu, Ticke sitter i soffan och äter lite popcorn och jag ska strax joina honom. Jag hade tänkt lägga Ticke för ett bra tag sen, men när han såg att Talang började så ville han se det. "Det är folket som sjunger och dansar och trollar nu, mamma!" sa han och så satte han sig i soffan.
Lämningen på dagis gick över förväntan idag. Han var jätteglad när vi kom in på hans avdelning och berättade stolt för sina kompisar att han åkte bärgningsbil till dagis! Han var så himla glad över det. Hämtningen gick också relativt bra. Jag tror att han börjar förstå att hans fröknar inte stannar kvar på dagis över natten, utan att det faktiskt är deras jobb att vara där, så nu ville han faktiskt gå hem. Jag lovade honom att vi skulle stanna till ute på gården en stund också och det tyckte han var jätteroligt. Nu när det är lite mildare ute så går det mycket bättre att stanna ute en stund på eftermiddagen och leka av sig ännu mer energi. När vi hade varit ute i 45 minuter ungefär sa Christopher att han hade gjort number two.. Jag sa åt honom att vi måste gå hem och byta blöja och då blev han jättearg på mig. Jag försökte förklara för honom att om vi inte tar bort bajset kommer han få jätteont i rumpan, men då blev han om möjligt ännu argare. Till sist tog jag honom i handen och började gå, men då slängde han sig istället ner på marken och vägrade gå. Jag lyfte upp honom och skulle bära honom istället, men då började han slåss. Och sparkas. Och spottas. Och han skrek. "Dumma mamma, jag vill inte gå hem! Du kan fetglömma det!" skrek han. Det kändes som att folk runtomkring stirrade ögonen ur sig.
Till sist kom vi hem iallafall. Han fortsatte slå, sparka, spotta och skrika (hur kommer det sig att dom dumma sakerna han gjorde börjar på bokstaven s?). Jag tog med honom in på toaletten och satte mig på knä framför honom och försökte prata. Jag sa till honom att han jättegärna får vara arg på mig, men han får inte vara otrevlig. Jag sa att om han slår och sparkar på mig så blir jag jätteledsen och får ont och om han spottar på mig så blir jag jättejätteledsen. Till sist verkade det som att han förstod, eller iallafall lugnade ner sig. Han satt där på toalettlocket och snyftade och snyftade och så tittade han på mig och sa förlåt.
Nu under kvällen har det varit på väg att bli bråk igen, men då har jag frågat honom om han vill att vi ska bråka som vi gjorde efter dagis idag. "Neej.." har han svarat då och så har det varit lugn.
Jag tror att hans utbrott idag kan bero på att han ska till sin pappa imorgon. Inte för att han inte tycker om att vara där, men eftersom dom inte träffas så himla ofta blir det en väldigt stor sak för Christopher. Han blir glad när han väl får träffa sin pappa, men han säger alltid att han inte vill åka dit. Han vill vara hemma med mamma, Natha och Zacke. Men så fort dagen D är kommen och han äntligen får träffa sin pappa är han glad. Såna här utbrott brukar han få dagarna innan han åker iväg. Det är en stor psykisk påfrestelse för både mig och Christopher när dom här utbrotten kommer, men på något sätt lyckas vi alltid hantera det - tillsammans.
I will always love you, no matter what.