Skrivet 15.09
Nu börjar jag på allvar känna att jag saknar Christopher SJUKT mycket. Han åkte hem till sin pappa igår och kommer hem om ett par timmar. Okej, ett dygn är inte så lång tid, men det känns som en evighet nu eftersom han var borta i nio dagar.
Mamma byter kläder flera gånger!
Imorgon åker Christopher hem till sin pappa och så kommer han hem på söndag igen. Ticke har redan bestmt hur han och jag ska tillbringa den lilla stund vi får tillsammans imorgon innan han sticker: "Först kliver man upp, sen äter man gröt till frukost och sen klär man på sig och borstar tänderna. Och mamma måste sminka sig. Sen ska mamma klä på sig och byta kläder igen och sen går vi till RIDDARPARKEN!" Schysst unge, han vet att mamma byter kläder MINST en gång innan det är dags att gå hemifrån.
Nu ska jag ringa Dennis och terrorisera honom lite grann. Han får fan snabba sig på nu, tycker jag.
PUSS!
TACK mamma, jag blir SÅ glad!
Jag lovade Christopher igår att han skulle få ett paket av mig. Han älskar att öppna paket och jag anser inte att det behöver vara julafton eller ödelsedag för att det ska vara paketöppnande. Så jag traskade ner till centrum idag och köpte en liten Rorri (han blev överlycklig!) och ett nytt sandleksaksset. Rorri var bäst. Jag tycker det är roligt att ge Christopher paket för han blir så himla glad när han fårr öppna dom! Han blir nästintill hysterisk för att han blir så glad: "
MAMMA"! Nu är jag jätteglad, TACK mamma, jag är SÅ glad nu!". Han uppskattar verkligen att få nya saker. Kläder däremot är inte lika roligt...
Ticke plockade en maskros till mig idag.
Bläsch.
God morgon! Mannagrynsgröt måste vara den vidrigaste grötsort som finns alltså.. Helt slemmig och äcklig att ha i munnen. Men ja, tack och lov att Ticke tycker om den iallafall.
Frukostdags!
PUSS!
:)
När minm blogg har varit sådär sjukt inaktiv under tiden Ticke inte varit hemma, då har jag haft 4-6 läsare om dagen. Igår hade det fyrdubblats. Kuuuul.
Nu är Musse's Klubbhus slut, så vi ska knalla iväg till dagis.
PUSS!
Utedag a'la carte!
Jag och Ticke ha rvarit i Riddarparken hela dagen. Dennis kom och gjorde oss sällskap, sen kom Sofie och Jack-Dylan och sen kom Mia, Oliver och Aurora. Mötte Agge och Hugo också, så jag och Ticke slog följe hem till henne och hämtade valparna och Hugo och gick till Riddarparken igen. Ticke lekte jättefint med en pojke som är några månader äldre än honom. Det var riktigt roligt att se!
Nu ska jag plocka lite bland mina grejer. Vi hämtade hit min byrå förra veckan, men den fick inte stå i vardagsrummet tydligen, så nu ligger alla kläder på golvet bredvid soffan igen.
PUSS!
Nu är grabben hemma igen! <3
Nu är Ticke hemma igen, och min rygg mår väldigt bra. Det är bara magen som har börjat krångla nu, samma som för ett par år sen känns det som. Men whatever. Ticke är hemma från dagis idag, han fick välja själv. "Jag vill stanna hemma med dig och var med dig, mamma" sa han. Sötnos! Jag och Ticke kommer spendera en stor del av dagen i Riddarparken. Jag gillar att dom har öppnat cafét nu, det är tråkigt att vara där utan att kunna dricka kaffe och äta glass.
Nu ska jag och Ticke leka med brandbilarna, pingvinen och racerbilen Rory.
Ja, bloggen kommer vakna till liv igen.
En bild säger mer än tusen ord..
Ticke, världens finaste grabb.
ETT LEJON!
Idag har jag och Ticke varit ute. Igen. Precis hela dagen har spenderats utomhus, föruto en snabbis när vi var inne för att äta lunch. När klockan var 16.20 kom R över med lille Spike. R skulle sticka och träna och Spike hade tydligen sagt att han ville leka med mig och Ticke själv. Sen när började hundar prata? Vi tog iallafall en riktig långpromenad ut mot Säby, förbi fågeltornet. Vi såg jättemycket blåsippor i skogsbrynet och i diket på en skuggig plats var det lite snö och is kvar. Det är så himla fint och mysigt att gå i naturen! Synd bara att jag inte klarar av att göra det ensam med Ticke. Jag har ju sån fruktansvärd myrfobi, så jag
måste gå snabbt, annars kan myrorna hinna klättra upp på mig.
När vi hade varit ute och gått i nästan 45 minuter kom vi fram till en hage där det var hur mycket långhåriga kor som helst!
Highland cattle, eller vad heter dom? Ticke fick iallafall syn på en och utbrast: "
MAMMA! ETT LEJON!!!". Jag försökte förklara att det var en ko med långt hår. "
Nej, mamma! Det är ett LEJOOOOOON!". Jaja, han får väl tycka att det är ett lejon då.
Vi var ute och promenerade i naturen i nästan två timmar och det var hur skönt som helst. Jag måste bli av med min myrfobi nu, jag vill kunna vara ute i naturen med Ticke utan att få panik.
Nu ska jag kolla lite på CSI innan Nathalie och Zacke kommer hem.
PUSS!
En dag att glädjas åt.
God morgon! Fr.o.m idag blir det inget dagis för Ticke på måndagar och fredagar fram till slutet av maj. Han kommer gå 15 timmar i veckan, för jag har tydligen några föräldradagar kvar att ta ut. Det sla bli mysigt att få umgås lite mer med Ticke, men jag lär vara helt slut när helgen väl kommer!
Soc har ju förresten hittat en kontaktfamilj åt Ticke. Det är två vuxna (man och kvinna) och två barn (flickor, 2 och 4 år) och ett tredje barn på väg. Dom tror att dom kommer orka med att ha Christopher också, trots det nyfödda barnet som är beräknat i maj. Vi ska träffas fredagen den 30:e april i Kvarnhuset och jag hoppas att det känns bra mellan oss då. Både jag och Christopher behöver det här, jag är alldeles för trött hela tiden och Christopher är alldeles för...
Aktiv hela tiden. Om man nu kan vara
för aktiv?
Idag ska vi till BUP. Det blir jag, Ticke och hans pappa. Jag vet inte riktigt vad vi ska göra där idag, dom ville egentligen träffa Christopher och hans pappa själva först för att se hur samspelet mellan dom två är. Men nu blev det inte så, vi träffas alla tre där istället.
Ticke tycker om att träna.Nu ska jag göra mig fin, skicka ett sms till
Mia och sen ska jag och Ticke klä på oss och gå ut.
PUSS!
En vanlig rubrik..
Hm, var ska jag börja? Gårdagen spenderades
utomhus, förutom en liten stund när vi gick in för att äta middag (som åts på balkongen, alltså
utomhus). Vi avverkade ett par olika lekparker och umgicks med Agge. På kvällen åkte jag, Nathalie, Ticke, Zacke och P iväg till bilträffen i Barkarby. Där träffade vi Carro och Nille och deras lille son Cleo. Det var väldigt länge sen jag träffade Carro, så det var riktigt kul! Synd bara att vi inte hann ses en längre stund, men jag tycker att vi ska boka in en helg eller så snart!
Såhär snyggt låg Ticke och sov häromnatten.Idag har jag och Ticke varit ute igen. Vi gick hemifrån vid tolv och kom in vid två för att äta, sen ut igen. Vi kom hem för ungefär 45 minuter sen. Idag har vi varit borta vid Aspnässkolan och lekt. Ticke tyckte det var jätteroligt fölr han har tjatat om att gå dit igen. Efter lunchen gick som sagt ut igen. Träffade R och lille Spike. Jävla hund han är! Den hunden gillar jag skarpt, men inte när han hoppar, för han smutsar verkligen ner mig, likaså lilla Prada. Men ja. Jag känner att jag skriver bara för skrivandets skull nu, har egentligen ingenting att skriva.
PUSS!
Gårdagen var underbar.
Igår hade vi en jättebra dag! Christopher och jag fick skjuts upp till dagis av Zacke, så jag tog ingen vagn med mig. Efter lämningen som gick helt smärtfritt gick jag hem och väntade.. Och väntade. Kommer dock inte ihåg vad jag väntade på, men det måste varit något bra. Vid elva gick jag ner till tåget och mötte upp Dennis för att följa med honom in till stan en sväng. Vid ett kom jag tillbaka till Jakan och då mötte jag Kate, hon följde med bort till Agge och sen gick hon till tåget. Jag och Agge var ute ett par timmar med alla hundar och vid 14-tiden skickade R ett ms och frågade om jag kunde ha lille Spike medans han åkte och tränade.
Klockan tre hämtade jag Ticke på dagis, var lite osäker på hur det skulle gå utan vagn, men det gick utmärkt! Spike satt utanför och väntade och när vi gick hemåt var både han och Ticke så himla duktiga och gick bredvid mig. Min lille grabb fick hålla kopplet (jag hjälpte självklart till) och han var så stolt över att han kunde hålla en STOR hund också! När vi kom hem fick Ticke en fin trampbil av Zacke, så vi gick ut för att testa den. Att trampa var inte det lättaste, men övning ger färdighet,
eller hur? När Ticke tröttnade på trampbilen gick vi hem och lämnade den, sen stack vi iväg till Riddarparken och träffade Agge och Peter.
Jag och Ticke var ute hela eftermiddagen igår och det var skönt som bara den!
Nu är dock frågan vad jag och Ticke ska hitta på för skojsigheter idag..
Kontaktfamilj kirrad.
Mötet hos soc. gick relativt bra. Grattis till min handläggare som
först nu har förstått vilket behov jag har av en lägenhet. Tjohejsan, liksom.. Efter mötet om min boendesituation gick jag och handläggaren från Barn och Familj och pratade lite om Ticke. Hon har hittat en familj i Märsta till honom. En mamma, en pappa och två barn, 2 & 4 år gamla. Och så har dom ett tredje på väg.. Men dom tror att dom kommer klara av att ha Christopher också, det blir ju bara en gång i månaden. Men ja, vi ska träffas först och se om det "klickar" rätt mellan oss. Förhoppningsvis kommer det göra det.
Ni vet ju varför jag har ansökt om kontaktfamilj, men för att göra det lite mer tydligt: Jag kan gå och lägga mig vid 22-tiden på kvällen, vakna vid halvåtta på morgonen, sova middag två-tre timmar och sen somna för natten igen vid 22. Jag är verkligen helt slut på dagarna.. Vad hände med Sandra som kunde sitta uppe hur länge som helst och ändå kliva upp relativt tidigt på morgonen?
Ticke och jag <3Jag hämtade Ticke på dagis vid 15-tiden idag igen, han var jättearg på mig när jag kom dit. "
Jag vill inte gå hem! Jag vill träffa Lagge!" skrek han till mig. "
Men jag vet inte var han är, Ticke." svarade jag. "
Inte HAN! HON med hundarna." sa han då. "
Aha, du menar AGGE? Vi kan gå och träffa dom nu." Han blev jätteglad när jag sa att vi skulle träffa henne och alla små hundar. Och GUD vad jag längtar efter lägenheten! Jag vill flytta
NU! Jag vill bo tillsammans med Ticke och lille Optimus. Gå promenader varje dag, sitta i Riddarparken varje dag på sommaren.. Nice as hell!
I'm gonna miss you!
Om ett tag kommer Tickes pappa hit för att hämta sin son. Ticke kommer få åka bil hela vägen till Södertälje, det tycker han säkert är jätteroligt.. Men fy sjutton, vad jag kommer sakna honom! Det känns så onödigt att han ska åka bort och vara hemifrån i bara ett dygn, när han hellre kan vara hemma med mig. Fast ja, jag behöver väl vila upp mig lite antar jag..
Vulkanutbrott nere på gården!
Talang 2010 är på TV nu, Ticke sitter i soffan och äter lite popcorn och jag ska strax joina honom. Jag hade tänkt lägga Ticke för ett bra tag sen, men när han såg att Talang började så ville han se det. "Det är folket som sjunger och dansar och trollar nu, mamma!" sa han och så satte han sig i soffan.
Lämningen på dagis gick över förväntan idag. Han var jätteglad när vi kom in på hans avdelning och berättade stolt för sina kompisar att han åkte bärgningsbil till dagis! Han var så himla glad över det. Hämtningen gick också relativt bra. Jag tror att han börjar förstå att hans fröknar inte stannar kvar på dagis över natten, utan att det faktiskt är deras jobb att vara där, så nu ville han faktiskt gå hem. Jag lovade honom att vi skulle stanna till ute på gården en stund också och det tyckte han var jätteroligt. Nu när det är lite mildare ute så går det mycket bättre att stanna ute en stund på eftermiddagen och leka av sig ännu mer energi. När vi hade varit ute i 45 minuter ungefär sa Christopher att han hade gjort number two.. Jag sa åt honom att vi måste gå hem och byta blöja och då blev han jättearg på mig. Jag försökte förklara för honom att om vi inte tar bort bajset kommer han få jätteont i rumpan, men då blev han om möjligt ännu argare. Till sist tog jag honom i handen och började gå, men då slängde han sig istället ner på marken och vägrade gå. Jag lyfte upp honom och skulle bära honom istället, men då började han slåss. Och sparkas. Och spottas. Och han skrek. "Dumma mamma, jag vill inte gå hem! Du kan fetglömma det!" skrek han. Det kändes som att folk runtomkring stirrade ögonen ur sig.
Till sist kom vi hem iallafall. Han fortsatte slå, sparka, spotta och skrika (hur kommer det sig att dom dumma sakerna han gjorde börjar på bokstaven s?). Jag tog med honom in på toaletten och satte mig på knä framför honom och försökte prata. Jag sa till honom att han jättegärna får vara arg på mig, men han får inte vara otrevlig. Jag sa att om han slår och sparkar på mig så blir jag jätteledsen och får ont och om han spottar på mig så blir jag jättejätteledsen. Till sist verkade det som att han förstod, eller iallafall lugnade ner sig. Han satt där på toalettlocket och snyftade och snyftade och så tittade han på mig och sa förlåt.
Nu under kvällen har det varit på väg att bli bråk igen, men då har jag frågat honom om han vill att vi ska bråka som vi gjorde efter dagis idag. "Neej.." har han svarat då och så har det varit lugn.
Jag tror att hans utbrott idag kan bero på att han ska till sin pappa imorgon. Inte för att han inte tycker om att vara där, men eftersom dom inte träffas så himla ofta blir det en väldigt stor sak för Christopher. Han blir glad när han väl får träffa sin pappa, men han säger alltid att han inte vill åka dit. Han vill vara hemma med mamma, Natha och Zacke. Men så fort dagen D är kommen och han äntligen får träffa sin pappa är han glad. Såna här utbrott brukar han få dagarna innan han åker iväg. Det är en stor psykisk påfrestelse för både mig och Christopher när dom här utbrotten kommer, men på något sätt lyckas vi alltid hantera det - tillsammans.
I will always love you, no matter what.
Godnatt.
Idag har det varit en riktigt jobbig dag. Christopher vaknade visserligen med ett leende på läpparna, men när frukosten var uppäten hände någonting. Eller var det strax efter lunch? Jag kommer inte ihåg. Hela den här dagen har bestått i gap och skrik och gnäll.. Jag kanske inte alls gav honom pasta till lunch - det kanske var gnällspikar med extra salt? Christopher har iallafall tillbringat större delen av dagen inne på rummet. Vissa stunder har han varit världens snällaste lilla busfrö, men resten av tiden.. Oh, gosh! Rädda mig. Vi vilade dessutom lite middag idag, jag tänkte att han kanske behövde det. Jag somnade före honom och vaknade efter honom, så jag har ingen aning om hur länge han sov. Men, eftersom jag vet att det här dagen har varit ett femtioelfte världskrig mellan honom och mig, så är jag säker på att morgondagen kommer komma med positiva tankar och händelser!
Nu ska jag hämta ett glas vatten, säga till Nathalie att jag vill gå och lägga mig nu och så ska jag sova. Godnatt!
PUSS!
Nu är jag orolig.
I måndags var jag på BUP med Christopher för första gången. Besöket har gjort mig ganska orolig nu i efterhand, men jag vet inte riktigt vem jag ska prata med om det. Jag skulle behöva en klon av mig.. Christopher sa en hel del saker som jag aldrig någonsin har hört komma från hans mun förut, och det var riktigt hemskt. Det som oroar mig mest är att historien upprepar sig. Gång på gång. Äh, vad blir bättre av att älta det hela tiden? Det är väl lika bra att jag försöker få kontakt med någon vettig människa, någon som kanske kan ge mig svar på dom tusenmiljonermiljarder frågor jag har nu..
Vattenpölsbad.
Igår eftermiddag gick jag, Nathalie och Ticke ner till centrum för att handla. På vägen dit bestämde sig Ticke för att springa genom en vattenpöl.. Det slutade inte bra alls. När han hade sprungit genom tre fjärdedelar av pölen blev den helt plötsligt väldigt djup och han tappade balansen och trillade omkull och satte sig på knä. Hela stövlarna, strumporna och byxorna blev dyngsura! Inte roligt alls. Det var ungefär då vi bestämde att vi skulle sova hos Nathalie och Zacke, så vi gjorde det. Och kors i taket (!), jag somnade nog innan klockan elva och Ticke somnade vid sju.
Nu ska jag fixa lite kaffe och gå ut på balkongen och ta en cigg. Skriver mer senare!
PUSS!
Middagsmat och sånt.
Jag ska alldeles strax ta med mig Christopher ner till affären för att handla lite middagsmat. Jag tror att det blir broccoligratäng med någonting, det har jag inte ätit på sjukt länge!
Christopher springer omkring här hemma i bara blöja nu och ryter! Jag tror minsann att jag har en liten tiger här hemma.
Ett barns missbruk.
Ända sen Christopher blev sjuk förra veckan har han tjatat efter nappen. När han blir ledsen ropar han: "Ge honom nappen, han är ledsen!". Hade det inte varit så att han slutade med napp för nästan ett halvår sen, då hade jag säkerligen stått där med nappen i handen och tänkt att självklart, min lilla älskling, här har du nappen och så hade jag försiktigt stoppat in den i hans mun. Allt för att få ta del av barnets missbruk. Och barnet känner ju självklart till det, det är vi föäldrar som uppmuntrar barnet till att ta nappen eller tummen som tröst. Att Christopher helt plötsligt började fråga efter nappen för att han blev sjuk är nog inte heler så konstigt egentligen, vi vill ju också gärna ha något vi känner oss trygga med när vi blir sjuka..
Men hur SJUTTON ska jag få honom att sluta tjata om den där nappen?